Förmaksflimmer och förmaksfladder

Vad är förmaksflimmer och förmaksfladder?

Förmaksflimmer och förmaksfladder innebär att hjärtats rytm är förändrad. Du får som regel snabbare, oregelbundna hjärtslag i kombination med högre puls. Förändringen beror på att de elektriska signalerna, som får hjärtat att pumpa runt blodet i kroppen, inte fungerar som de ska. Hjärtat kan fortfarande pumpa runt blodet, men inte lika effektivt som tidigare. Det kan bero på medfödda, genetiska faktorer eller på exempelvis högt blodtryck och diabetes. Ibland finns ingen tydlig orsak till den förändrade hjärtrytmen.

Oregelbunden hjärtrytm kallas för arytmi och snabb hjärtrytm för takykardi. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av takykardi. Ungefär tre procent av befolkningen har förmaksflimmer och besvären klassas som en folksjukdom. Förmaksfladder är inte en lika vanlig form av takykardi, men det finns många likheter. Skillnaden mellan förmaksfladder och förmaksflimmer är att vid hjärtfladder slår hjärtat betydlig fortare än vid flimmer. Förmaksflimmer kan ha många olika förklaringar, men förmaksfladder förekommer oftast hos redan hjärtsjuka personer.

Både förmaksflimmer och förmaksfladder kan vara farligt eftersom det leder till försämrad cirkulation med risk för både hjärtsvikt och stroke som orsakas av blodpropp i hjärnan.

Symptom vid förmaksflimmer och förmaksfladder

Förmaksflimmer ger inte alltid några symptom, men många upplever hjärtklappning med snabb och oregelbunden puls. Vissa får hosta. Du kan även bli långvarigt trött och andfådd eller känna dig orolig i kroppen.

Förmaksflimmer kan komma och gå i attacker, andra har kroniska besvär. Vid permanent eller kroniskt hjärtflimmer brukar symptomen vara mindre framträdande än om du får hjärtflimmer i attacker som kommer och går.

Förmaksfladder ger som regel kraftiga symptom med snabba hjärtslag och en mycket hög, ofta regelbunden puls.

Vanliga symptom:

• hjärtklappning och hög puls

• ofta oregelbunden hjärtrytm

• andfåddhet vid minsta fysiska ansträngning

• andningssvårigheter

• trötthet

• bröstsmärta eller obehag bröstet

• yrsel och svimningskänsla

• svettningar

• illamående

• oroskänsla.
  

Andra tänkbara förklaringar

Hjärtklappning är en naturlig och övergående reaktion vid exempelvis fysisk aktivitet, stress eller ångest och oro. Du kan även få hjärtklappning av tillfälliga infektioner, feber och smärta. Ibland kan hjärtat slå extraslag – forskningen visar att extraslag förekommer varje dag, ofta utan att vi själva är medvetna om det.

Ibland kan snabb eller oregelbunden hjärtrytm vara tecken på andra typer av arytmier som också behöver utredas.

Orsaker till förmaksflimmer och förmaksfladder

Den anatomiska förklaringen till rubbningarna i hjärtrytmen är att hjärtat av olika anledningar skapar för många elektriska impulser eller att det blir en elektrisk rundgång i hjärtat.

Hjärtats rytm styrs i normala fall av den så kallade sinusknutan i höger förmak. De elektriska impulserna från sinusknutan får hjärtat att dra ihop sig på ett rytmiskt sätt och blodet att effektivt cirkulera genom kroppen. Vid förmaksflimmer och förmaksfladder förändras hjärtats rytm – de elektriska signalerna utgår inte längre från sinusknutan utan mer okontrollerat från andra delar av hjärtat. Då samarbetar hjärtats förmak och kammare sämre. Hjärtat kan fortfarande pumpa runt blodet i kroppen, men inte lika effektivt som tidigare.

Rytmrubbningar i hjärtat kan ha olika förklaringar. Besvären kan förekomma i alla åldrar och hos annars helt friska personer. Ibland finns det ingen tydlig orsak till besvären, men de allra flesta får diagnosen efter 60 års ålder och då har både hjärtflimmer och fladder ofta kopplingar till högt blodtryck eller någon annan underliggande hjärt- och kärlsjukdom.

Yngre personer drabbas ofta av hjärtrytmrubbningar som kommer i attacker. Vissa får besvär någon gång om året medan andra upplever snabbare hjärtslag varje vecka. Attackerna kan utlösas av exempelvis stress, kaffe eller alkohol. De flesta har även besvär med till exempel diabetes, högt blodtryck eller sömnapné.

Några faktorer som ökar risken för förmaksflimmer och förmaksfladder:

• rökning

• hög ålder

• diabetes typ 2

• högt blodtryck

• höga blodfetter

• bakomliggande hjärtproblem eller njursvikt

• hypertyreos

• KOL

• sepsis

• hög alkoholkonsumtion

• fetma.
  

Utredning och behandling

Vid misstanke om förmaksflimmer eller förmaksfladder krävs olika typer av provtagningar och undersökningar för att fastställa diagnosen. Läkaren kontrollerar bland annat blodtryck och puls, lyssnar på hjärtat och mäter hjärtats rytm med hjälp av EKG. Du får även lämna blodprov. Det är vanligt att göra en ultraljudsundersökning av hjärtat.

Vid förmaksflimmer och förmaksfladder kan du få olika typer av behandling beroende på hur allvarliga dina besvär är. Det är vanligt att få läkemedel som reglerar din hjärtfrekvens och hjärtrytm. Du kan också behöva blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodpropp. Ibland kan det vara aktuellt med så kallad elkonvertering som innebär att du får en elektrisk stöt genom bröstkorgen för att hjärtat ska återgå till sin normala rytm. En ytterligare möjlighet till behandling är så kallad ablation ‒ ett kirurgiskt ingrepp som kan återställa hjärtrytmen.

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått diagnosen förmaksflimmer eller fladder är det viktigt att du följer läkarens råd och ordination.

Så här blir du mindre sårbar för hjärt- och kärlsjukdomar i allmänhet:

• sluta röka – rökning ökar risken för bland annat högt blodtryck, åderförfettning, blodpropp, stroke och hjärtinfarkt

• försök att hålla vikten på en bra nivå – då minskar risken för hjärt- och kärlbesvär

• håll koll på ditt blodtryck och blodsocker – om du har diabetes eller högt blodtryck är det viktigt att du eftersträvar så normala nivåer som möjligt

• rör på dig – motion och fysisk aktivitet bidrar till att stärka hjärtats funktion och samtidigt sänka blodtrycket och blodfetterna.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever att du har hjärtklappning, oregelbundna hjärtslag och försämrad ork eller upplever onormal andfåddhet. Det gäller inte minst om du känner dig konstant trött eller svullnar upp i benen.

Ring 112 om du drabbas av andningsbesvär eller ihållande smärta i bröstet. Det gäller även vid symptom som kan vara tecken på stroke som svårigheter att prata eller röra dig som vanligt.

Så kan Kry hjälpa till

Vid misstanke om förmaksflimmer eller förmaksfladder bör du i första hand uppsöka en akutmottagning.

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få medicinsk rådgivning. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. På våra fysiska vårdcentraler kan du som redan har diagnosen förmaksflimmer eller förmaksfladder få hjälp med uppföljning av symptom som inte är akuta.