Förkylningsastma – infektionsastma

Vad är förkylningsastma?

Förkylningsastma är en infektionsutlöst astma som bara ger besvär i samband med luftvägsinfektioner. Förkylningsastma kallas därför även för infektionsastma.

Symptomen uppkommer när slemhinnan i luftrören svullnar samtidigt som musklerna drar ihop sig och orsakar kramp. Inflammationen gör att det samlas slem i luftrören – då känns det tungt att andas. Besvären brukar gå över när du är frisk för övrigt.

Förkylningsastma är vanligast hos barn, men du kan även få besvär som vuxen. Hos barn med förkylningsastma brukar besvären växa bort efter några år, när luftvägarna har vuxit och är mindre sårbara för slem och svullnad.

Symptom vid förkylningsastma

Förkylningsastma uppstår i samband med en luftvägsinfektion som bland annat kan ge symptom som halsont, hosta, snuva och feber. Förkylningsastma kännetecknas av långvarig hosta och andningssvårigheter. Det kan kännas som att andas genom ett sugrör samtidigt som du håller för näsan. Andra upplever det som ett band som dras åt runt bröstkorgen.

Vanliga symptom vid förkylningsastma:

• långvarig och hackig hosta, även på natten

• ökad slemproduktion och slemhosta

• tung, väsande andning och pipande ljud i bröstet

• andfåddhet och andningssvårigheter.

Vid astmaanfall eller akut astma blir besvären värre och kan i vissa fall vara livshotande. Då får du ett försämrat allmäntillstånd och mycket svårt att andas, särskilt om du ligger ner, pratar eller hostar. Anfallen är ovanligare numera tack vare dagens läkemedel, men när de ändå uppstår krävs läkarvård.

Andra tänkbara förklaringar

Hosta och tung andning i samband med luftvägsinfektioner behöver inte betyda att du har förkylningsastma. Hosta och andningsbesvär är vanliga symptom vid förkylning, influensa och exempelvis covid-19 som orsakas av coronavirus. Långvarig hosta som gör ont i bröstet vid djupa andetag är typiskt vid bronkit, som är en nedre luftvägsinfektion.

Hos små barn kan en ”skällande” hosta och ansträngd andning vara tecken på krupp. Sjukdomen kallades tidigare för falsk krupp eller pseudokrupp – det är en övre luftvägsinfektion som ibland kan likna förkylningsastma. Barn har i allmänhet lättare att få en väsande andning eftersom luftvägarna är trängre.

Förkylningsastma kan likna både ansträngningsastma och vanlig astma eftersom besvären ofta förvärras i samband med en infektion. Hos barn är hosta ofta ett första tecken på astma. Både vuxna och barn brukar också upptäcka att de inte orkar hålla samma tempo som andra i samband med fysisk aktivitet.

Långdragna, astmaliknande besvär hos rökare eller tidigare rökare kan orsakas av KOL. Har du högre puls än vanligt, andningsbesvär och nedsatt kondition kan det även handla om hjärtsvikt eller lungemboli.

Orsaker till förkylningsastma

Förkylningsastma orsakas av en inflammation i luftvägarna. Symptomen uppstår i samband med olika typer av luftvägsinfektioner. Förkylningsastma kan till exempel utlösas om du smittas av förkylningsvirus, influensa, RS-virus eller coronavirus.

Barn har särskilt lätt att utveckla förkylningsastma. Det brukar bero på att luftvägarna är smalare än hos vuxna – då kan även mindre svullnader och slem påverka andningen.

Om du har förkylningsastma finns en ökad risk att utveckla andra former av astma. Du blir särskilt sårbar om du utsätts för rökning, kall luft, ansträngning och exempelvis pollen. Ärftlighet spelar också in. Allergi och astma i släkten ökar risken för såväl förkylningsastma som andra former av astma.

Utredning och behandling

För att ställa en diagnos och behandla förkylningsastma måste läkaren först ta reda på om dina besvär har ett tydligt samband med luftvägsinfektioner. Dina personliga erfarenheter ger ofta den viktigaste informationen, men i vissa fall får du även göra en astmautredning.

En utredning inkludera andningstest genom spirometri, som mäter lungfunktionen, och ibland även lungröntgen. Du kan också behöva göra en allergiutredning. Ett astmatest – Astma Kontroll Test, så kallat AKT – visar hur och när just dina symptom är som mest besvärande.

Förkylningsastma kan behandlas med både snabbverkande och långtidsverkande läkemedel som du andas in med hjälp av en inhalator:

• luftrörsvidgande läkemedel – gör det mindre tungt att andas eftersom musklerna slappnar av och luften får lättare att passera

• inflammationsdämpande läkemedel – trycker tillbaka inflammationen och förebygger försämring.

Akuta astmaanfall kräver snabb läkarvård och ibland syrgas.

Vad kan jag göra själv?

Om du tror att du har förkylningsastma bör du kontakta läkare för att lindra dina besvär. Har du läkemedel mot förkylningsastma sedan tidigare är det viktigt att du tar din medicin enligt ordination.

Så här kan du lindra besvär vid förkylningsastma:

• kom ihåg att dricka – vätska gör slem mer lättlösligt, både kall och varm dryck kan lindra vid hosta

• sov med huvudet högt – använd kuddar bakom ryggen för att underlätta andningen på natten

• avstå från rökning – rökning skadar lungorna och är särskilt dåligt om du har någon form av astma, astman blir dessutom svårare att kontrollera och läkemedel fungerar sämre

• kartlägg försämrande faktorer – försök att identifiera när dina besvär uppstår

• andningsträna – andningsövningar stärker lungorna, bland annat så kallad PEP-andning som innebär andningsträning med motstånd.

När bör jag söka vård?

Kontakta vården om du drabbas av tung andning och andra astmaliknande symptom – många har förkylningsastma utan att veta om det. Du bör även söka vård om du eller ditt barn får långdragna infektioner, andningsbesvär vid exempelvis förkylningar eller inte orkar vara aktiva i vardagen.

Rådgör med sjukvården om du redan behandlas för astma, men inte får tillräcklig lindring av din astmamedicin.

Sök vård om ditt barn har långvarig, ”skällande” hosta.

Sök vård akut om du plötsligt får svårt att andas, har pipljud i luftrören eller bara kan ta ytliga, snabba andetag. Barn och vuxna som blir bleka eller får blåaktig hud i samband med ansträngd andning behöver också vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid förkylningsastma. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli remitterad till vidare vård. För att ställa en astmadiagnos krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.