Förkylning

Allmänt om förkylning

Förkylning är den vanligaste anledningen till korttidssjukskrivningar och skolfrånvaro i Sverige. De flesta vuxna blir förkylda ett par gånger om året. Små barn brukar få fler förkylningar och har särskilt lätt att bli smittade innan de har ett fullt utvecklat immunförsvar.

Det finns många olika sorters förkylningsvirus och det är lätt att bli smittad, särskilt under vinterhalvåret. De flesta virus sprids genom direktkontakt eller droppsmitta. Den som bär på en virusinfektion kan smitta andra redan dagarna innan symptomen blir tydliga.

Ibland kan en förkylning leda till en så kallad sekundär bakteriell infektion. En försvagad slemhinna kan ha svårare att stå emot bakterieangrepp. Det gäller inte minst vid kroniska sjukdomar som astma och KOL med ökad slembildning där bakterierna lättare kan samlas.

Symptom vid förkylning

En förkylning påverkar slemhinnorna i näsan, munnen, halsen och bihålorna. Virus smittar lätt och har kort inkubationstid – en förkylning ger ofta symptom efter bara något dygn eller några dagar.

Vid en förkylning är det vanligt att bli trött och få ont i halsen. Det kan kännas svårt att svälja och efter ett par dagar blir du snuvig med allt tjockare snuva som gör dig täppt i näsan. Du kan hosta och bli torr i halsen eller få mer slem i halsen. Lätt feber är också ett vanligt symptom vid förkylning – barn kan däremot få högre feber än vuxna.

Besvären brukar gå över på en vecka eller två, men ibland kan hostan finnas kvar längre.

Vanliga symptom vid förkylning:

• snuva, nästäppa och nysningar

• halsont

• hosta, både torrhosta och slemhosta är vanligt

• trötthet

• feber

• huvudvärk

• förkylningsblåsor i munnen

• rinnande, variga och kliande ögon

• tryckkänsla över bihålorna i kinderna, pannan eller överkäken

• tillfällig heshet.

Öroninflammation hos barn är en vanlig komplikation vid förkylning. Då gör det ont i örat, hörseln kan bli tillfälligt nedsatt och ibland spricker trumhinnan. Förkylningsastma med långdragen hosta förekommer också hos barn.

Om du har astma eller KOL kan besvären bli värre i samband med förkylning.

Andra tänkbara förklaringar

Ibland kan det vara svårt att skilja en förkylning från andra luftvägsinfektioner. Bihåleinflammation kännetecknas av långdragen snuva med smärta i kinderna, pannan eller överkäken. Influensa ger ofta högre feber, besvärligare hosta och värk i kroppen.

Bronkit brukar börja som en förkylning, men övergår sedan i långvarig och djupare hosta som gör ont i bröstet vid djupa andetag. Lunginflammation ger liknande besvär som bronkit men brukar ha ett mer hastigt förlopp med högre feber och andfåddhet.

Förkylningssymptom är även vanliga vid corona som orsakar sjukdomen covid-19. Det är ofta svårt att avgöra om besvären beror på en förkylning eller corona – det krävs som regel provtagning för att veta säkert. Om du utöver förkylningssymptom har andningsbesvär eller exempelvis försämrat smak- eller luktsinne är det lättare att göra skillnad på corona och förkylning.

Allergi kan ibland påminna om en långvarig förkylning med snuva och trötthet, men kännetecknas varken av halsont eller feber.

Om du bara har ont i halsen, utan feber och andra tecken på förkylning, kan det bero på halsbränna eller problem med snarkningar och sömnapné.

Orsaker till förkylning

Förkylning orsakas av virus som skapar en inflammation i de övre luftvägarnas slemhinnor – som regel i näsan, halsen eller bihålorna. Då svullnar slemhinnorna och det blir svårare för luften att passera fritt.

Det finns mer än 100 olika virus som kan orsaka förkylning. Allra vanligast är så kallat rhinovirus, men exempelvis influensavirus, RS-virus och coronavirus kan också ge förkylningsliknande besvär.

Förkylning sprids genom direktkontakt eller droppsmitta, främst hosta och nysningar. Smittan kan även spridas om du tar i föremål som någon smittad person har tagit i eller om droppar av viruset från till exempel nysningar har landat där. Om du sedan rör vid ansiktet är det lätt att viruset får fäste i slemhinnorna i munnen, näsan eller ögonen. Små barn smittas ofta om de tar i samma leksaker.

Det finns ett antal olika faktorer som kan göra dig mer sårbar för förkylningar än andra. Det kan bero på läkemedel eller bakomliggande sjukdomar som gör att kroppen inte har samma förmåga att bekämpa virus och bakterier. Rökning är också en bidragande orsak till olika luftvägsinfektioner. Har du astma eller KOL kan du bli förkyld ofta eller få mer långvariga förkylningar, särskilt om din behandling inte är reglerad på rätt sätt.

Utredning och behandling

En vanlig förkylning kräver ingen behandling utan går över av sig själv. Om du inte känner dig bättre efter några dagar kan du ibland behöva göra en läkarundersökning för att utesluta exempelvis covid-19 eller bakteriella luftvägsinfektioner. Läkaren gör en kroppsundersökning och kompletterar ofta med blodprover. Vid akuta eller särskilt svåra luftvägsinfektioner kan du även behöva göra en odling eller lungröntgen.

Om det skulle visa sig att du har en bakteriell infektion kan du behöva behandlas med antibiotika.

Vad kan jag själv göra?

Det går inte att bota en förkylning – virusinfektionen har sitt förlopp och läker ut av sig själv. Du kan däremot hjälpa kroppen att bekämpa infektionen genom att vila och dricka ordentligt.

Om du misstänker att du har exempelvis influensa eller covid-19 är det viktigt att undvika smittspridning. Tvätta händerna ofta och håll fysiskt avstånd till andra både inomhus och utomhus.

Så här kan du lindra dina besvär:

• hosta – om du dricker ordentligt kan du både dämpa rethosta och tunna ut segt slem, tänk på att hosta brukar förvärras vid ansträngning och sov gärna med några extra kuddar bakom ryggen så att inte luftvägarna blockeras av slem 

• tjock snuva – du kan skölja näsan med koksaltlösning för att minska besvär vid nästäppa 

• feber – drick mycket för att ersätta den vätska du förlorar, vila och avstå från motion.

Så här kan du minska risken att bli förkyld:

• tvätta händerna ofta

• rör inte vid ansiktet om du har tagit i till exempel dörrar eller ledstänger på allmän plats

• undvik nära kontakt med personer som har sjukdomssymptom

• undvik om möjligt stora folksamlingar i förkylningstider.

Studier visar att regelbunden sömn, motion och hälsosamma matvanor gör det lättare för kroppen att stå emot infektioner.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har förkylningssymptom med feber som inte blir bättre efter fem dagar. Det gäller särskilt om du har bakomliggande sjukdomar. 

Sök vård direkt om du snabbt blir sämre i samband med en förkylning och får hög feber, frossa eller känner dig stel i nacken. Det gäller även om du har andningsbesvär.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du eller någon i din närhet har svårt att andas eller upplever ett tryck över bröstet.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion som exempelvis influensa eller covid-19 är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp om du har en förkylning som inte går över. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.