Diabetes typ 1

Vad är diabetes typ 1?

Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för olika diabetestillstånd, bland annat diabetes typ 1 och 2. Typ 1 är mer ovanlig – knappt 1 av 10 diabetiker i Sverige har typ 1-diabetes. De flesta insjuknar redan som barn eller under tonåren, men ibland debuterar sjukdomen först i vuxen ålder.

Alla typer av diabetes ger en långvarigt förhöjd sockernivå i blodet, så kallad hyperglykemi. Blodsockernivån regleras av insulin, ett livsviktigt hormon som produceras i bukspottkörteln.
Vid högt blodsocker svarar kroppen i normala fall med att utsöndra insulin för att sänka blodsockernivån. Diabetes typ 1 innebär att kroppen av okänd anledning utvecklar antikroppar som motarbetar insulinproduktionen. Under insjuknandet minskar produktionen successivt och till slut kan inte kroppen producera något insulin alls.

När ungefär två tredjedelar av de insulinproducerande cellerna har förstörts visar kroppen tydliga tecken på sjukdom. Trötthet, ökad törst och ett behov av att kissa mer än vanligt är typiska tecken på diabetes typ 1. Snabb viktminskning är också ett vanligt symptom. Hos barn brukar besvären bli tydliga redan inom några veckor. Vuxna insjuknar oftast successivt under ett antal månader. Ibland kan vuxna drabbas av en mer ovanlig form av typ 1-diabetes som heter LADA – Late Autoimmune Diabetes in Adults – då kan sjukdomsförloppet vara mer långdraget och ibland misstas för diabetes typ 2.

Diabetes typ 1 kräver regelbunden kontroll av blodsockret med anpassade insulindoser – varje dag, livet ut. Kroppen behöver insulin för att överleva. För att må bra behöver du även anpassa dina levnadsvanor efter din sjukdom. Det handlar främst om kost och motion. Om du röker är det viktigt att sluta röka.

Typ 1-diabetes innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Dåligt behandlad diabetes typ 1 kan ge skador i blodkärlen som i sin tur kan orsaka exempelvis njurskador, hjärtbesvär och synpåverkan. Kroppen blir mindre sårbar för komplikationer och följdsjukdomar när du förstår sambandet mellan din blodsockernivå och exempelvis mat, dryck, motion och infektioner. Då kan du justera din behandling för att hålla en så jämn glukosnivå som möjligt.

Symptom vid diabetes typ 1

Sjukdomen kännetecknas av en konstant hög blodsockernivå. Till en början ger diabetes typ 1 symptom i form av trötthet, ökad törst och ett behov av att kissa ofta. Viktnedgång och dimsyn är andra typiska kännetecken i samband med insjuknandet.

Vanliga symptom vid nydebuterad diabetes typ 1:

• trötthet och kraftlöshet, både kroppslig och mental

• ökad urinmängd och behov att kissa oftare

• ökad törst

• dimsyn

• snabb viktnedgång

• kramper, ofta i vaderna

• svamp i underlivet.

Typ 1-diabetes som inte uppmärksammas och behandlas i tid kan orsaka akuta symptom.
Höga blodsockervärden kan leda till så kallad ketoacidos. Då har kroppen blivit uttorkad. Om du redan behandlas för diabetes typ 1 kan du även drabbas av hypoglykemi på grund av blodsockerfall. Det är en följd av en obalans i sockerregleringen, exempelvis för stora insulindoser. Symptombilden för de olika tillstånden är inte alltid tydlig – förvirring och medvetandepåverkan kan till exempel förekomma vid både låga och höga blodsockervärden.

Exempel på akuta symptom vid mycket högt blodsocker – ketoacidos:

• förvirring och medvetandepåverkan

• uttorkning på grund av vätskebrist

• andedräkt som luktar aceton

• illamående och kräkningar

• magsmärtor

• snabb andning

• hjärtklappning och hög puls

• kalla och ibland blåfärgade händer och fötter

• ibland medvetslöshet.

Exempel på akuta symptom vid lågt blodsocker – hypoglykemi:

• svettningar

• hjärtklappning och hög puls

• skakningar i händerna och armarna

• kramper

• irritation och humörsvängningar

• svårigheter att fokusera och exempelvis fatta beslut

• medvetandepåverkan och medvetslöshet.

Långsiktiga besvär vid diabetes typ 1

Dåligt behandlad diabetes typ 1 kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar. Höga blodsockernivåer försämrar bland annat blodcirkulationen vilket ökar risken för exempelvis erektil dysfunktion, blodpropp och stroke. Det finns även en förhöjd risk för njursvikt och olika cancersjukdomar. Sjukdomen medför även en ökad sårbarhet för bland annat depression.

Andra tänkbara förklaringar

Diabetes typ 1 kan ibland förväxlas med andra typer av diabetes som alla kännetecknas av höga blodsockervärden. Det finns däremot stora skillnader mellan diabetes typ 1 och typ 2. Typ 2-diabetes är inte en autoimmun sjukdom. Typ 2 brukar utvecklas under en betydligt längre tidsperiod med mer diffusa symptom, men kan också orsaka trötthet, ökad törst och ett behov av att kissa mer än vanligt. Viktnedgång hör däremot inte till symptombilden – det är tvärtom vanligt att vara överviktig. MODY, Maturity Onset Diabetes of the Young, är en annan form av diabetes som ofta uppstår före 25 års ålder.

Ketoacidos är ett akut tillstånd som inte bara är förknippat med diabetes. Det kan även förekomma i samband med exempelvis anorexi och alkoholism.

Symptom från mag-tarmkanalen behöver inte vara kopplade till diabetes utan kan bero på till exempel magsjuka eller en infektion i tarmen. Ökad törst och större mängder urin kan också ha enklare förklaringar, som vätskebrist eller ett för högt intag av vätska. Om du behöver kissa oftare än vanligt och känner dig trött kan det vara tecken på urinvägsinfektion.

Orsaker till diabetes typ 1

Alla former av diabetes kännetecknas av förhöjda blodsockervärden – ett överskott av glukos i blodet. Högt blodsocker påverkar bland annat nerver, blodkärl och viktiga funktioner i olika organ. Vid diabetes typ 1 uppstår även rubbningar i ämnesomsättningen till följd av insulinbristen.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen motarbetar sin egen insulinproduktion. Immunförsvaret bildar antikroppar som förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln. Till slut kan inte kroppen producera något insulin alls. Det leder till en total insulinbrist som alltid kräver livslång behandling med syntetiskt insulin – för utan insulin kan vi inte överleva.

Det är inte klarlagt vad som orsakar den autoimmuna reaktionen och varför diabetes typ 1 uppstår. Sjukdomen har bara genetiska kopplingar i ungefär 10 procent av fallen – hos 9 av 10 personer med diabetes typ 1 finns ingen tydlig, ärftlig orsak. Forskning pågår för att utreda kopplingar till exempelvis virus och olika miljöfaktorer.

När du har en konstaterad autoimmun sjukdom finns en ökad risk att drabbas av andra autoimmuna tillstånd, exempelvis celiaki.

Diabetes typ 1 hos barn

Diabetes typ 1 är den vanligaste formen av diabetes hos barn och kallades tidigare för barndiabetes. I Sverige insjuknar ungefär 800 barn varje år. De flesta är 5–14 år gamla, men yngre och äldre barn kan också drabbas. Diabetes typ 1 har bara ett ärftligt inslag i ungefär 10 procent av fallen – i övrigt finns det inga tydliga förklaringar till sjukdomen.

Barn som får typ 1-diabetes brukar få symptom inom några veckor i form av ökad törst och ett behov av att kissa mer och oftare än vanligt, även på natten. Trötthet, snabb viktnedgång och dimsyn är andra typiska besvär. Ibland kan även klåda i underlivet vara tecken på obehandlad diabetes typ 1. Barn som uppvisar den här typen av symptom behöver vård så fort som möjligt, bland annat för att undvika så kallad ketoacidos.

Barn med konstaterad diabetes typ 1 behandlas alltid med insulininjektion redan från första dagen, precis som vuxna. De behöver sedan hjälp att mäta blodsockernivåerna varje dag och få insulinbehandling med hjälp av injektioner eller insulinpump. Som förälder är det viktigt att du har kontinuerlig kontakt med sjukvårdspersonal och förstår hur barnets sjukdom fungerar.

Utredning och behandling

Vid misstanke om diabetes typ 1 ska du alltid söka vård akut. Diagnosen kan ställas med hjälp av blodprover. Blodproverna avgör bland annat hur mycket glukos du har i blodet. De kan också visa om du har antikroppar som är tydliga tecken på den autoimmuna reaktionen vid diabetes typ 1. Läkaren gör även en kroppslig undersökning och en bedömning av ditt allmäntillstånd.

Vid konstaterad diabetes typ 1 behandlas du omedelbart med insulin. Läkemedel krävs alltså från första dagens insjuknande. Eftersom sjukdomen är kronisk kommer du behöva syntetiskt insulin varje dag under resten av ditt liv för att kroppen ska fungera.

Alla som får diagnosen diabetes typ 1 behöver tillföra insulin med hjälp av en insulinpenna eller insulinpump. För att avgöra hur mycket insulin som krävs vid varje tillfälle behöver du först mäta din aktuella blodsockernivå. Det kan du göra på flera sätt. Du kan genom ett stick i fingret kontrollera värdet eller använda olika typer av digitala hjälpmedel.

Du behöver som regel direktverkande insulin i samband med måltider och långtidsverkande insulin till natten. Ibland krävs kompletterande doser under dagen – vid exempelvis infektioner kan insulinbehovet öka. Ålder och vikt är andra faktorer som kan påverka kroppens behov av insulin. Om du som ung har diabetes typ 1 kan du till exempel behöva mer insulin än vuxna. Vid krävande fysiska aktiviteter kan du i stället behöva en lägre insulindos. Din läkare eller diabetessjuksköterska kan vägleda dig till rätt nivåer – både i ett inledande skede och över tid.

Utöver insulinet är det viktigt att du anpassar din livsstil efter kroppens nya förutsättningar. Vid diabetes typ 1 behöver du vara noga med din kost och prioritera fysisk aktivitet. Vid behov kan du få hjälp av både dietist och fysioterapeut.

En diabetesdiagnos innebär regelbunden kontakt med sjukvården för att kontrollera bland annat blodsocker, blodtryck, och njurfunktion. Känseln i fötterna kontrolleras också och så kallat ögonbottenfoto visar om ögonen har påverkats av din diabetes. Vid försämrade värden är det viktigt att justera behandlingen för att förebygga exempelvis njurskador och hjärt-kärlsjukdomar. Dåligt behandlad diabetes typ 1 kan bland annat leda till sämre blodcirkulation, nedsatt funktion i olika organ och hjärtinfarkt.

Vad kan jag göra själv?

Diabetes typ 1 förändrar livet på många sätt och kan kännas svår att hantera. För att ta kontroll över din nya situation på ett bra sätt är det viktigt att förstå hur sjukdomen fungerar. Du behöver till exempel lära dig hur och mat, dryck, motion, infektioner och stress påverkar just dina blodsockervärden.

För att ligga på rätt blodsockernivå behöver du oftast mäta dina aktuella värden flera gånger varje dag. Det kan du göra på olika sätt. Tidigare var det vanligast att mäta sockernivån med hjälp av ett stick i fingret. Numera väljer många att ha en sensor på armen som är kopplad till en app i mobiltelefonen eller en digital mätare. Med digitala hjälpmedel kan du hela tiden se ditt aktuella värde och om nivåerna är på väg uppåt eller nedåt. Då blir det lättare att skapa en jämn glukosnivå i blodet under dygnet, dels med hjälp av insulin men också genom att exempelvis anpassa mängden kolhydrater i kosten.

Det är inte bara läkemedel som styr ditt mående vid diabetes typ 1. För att må bra är det viktigt att du motionerar och anpassar kosten efter din sjukdom. Om du röker ska du försöka sluta så fort som möjligt.

Viktigt att veta vid stora blodsockersvängningar

Om du har stora svängningar i dina blodsockernivåer bör du vara förberedd på eventuella blodsockerfall eller tvärtom ovanligt höga blodsockervärden. Vid lågt blodsocker behöver du ha snabb tillgång till exempelvis druvsocker, frukt eller något sött att dricka. Du kan även använda så kallat glukagon, som din läkare kan skriva ut på recept. Vid högt blodsocker behöver du mäta blodsockervärdet och tillföra mer insulin.

Som anhörig eller förälder till någon som har diabetes typ 1 är det också viktigt att ha grundläggande kunskaper om sjukdomen. Om blodsockernivåerna stiger till dramatiskt höga eller låga nivåer kan en person med typ 1-diabetes behöva hjälp och snabb sjukvård.

Så här kan du lindra besvär vid diabetes typ 1:

• tänk på vad du äter – begränsa intaget av mat och dryck med högt sockerinnehåll och snabba kolhydrater som höjer dina blodsockernivåer ohälsosamt mycket, vid diabetes typ 1 är det särskilt viktigt att din kost inkluderar fullkorn och omättade fetter

• ät på regelbundna tider – försök att äta frukost, lunch, middag och mellanmål, då blir det lättare att hålla en jämn blodsockernivå under dagen

• prioritera fysisk aktivitet – fysisk aktivitet minskar risken för långsiktiga komplikationer; du bör däremot tänka på att anpassa din insulindos efter träningsformen för att minska risken för hypoglykemi

• sluta röka – rökning gör dig mer sårbar för de riskfaktorer som redan existerar vid diabetes typ 1, bland annat försämrad blodcirkulation och hjärt-kärlsjukdomar

• var försiktig med alkohol – alkohol påverkar blodsockernivån på ett sätt som kan vara svårt att förutse och gör det svårare att upptäcka blodsockersvängningar

• ta hand om dina fötter – diabetes försämrar blodcirkulationen och kroppens förmåga till sårläkning

• sköt om dina tänder – vid diabetes finns en ökad risk att drabbas av karies och tandlossning, därför är det extra viktigt med god munhygien

• gå alltid på dina uppföljningskontroller – du kan behöva justera insulindosen över tid, regelbunden kontakt med sjukvården innebär också att komplikationer kan upptäckas på ett tidigt stadium.

När bör jag söka vård?

Vid misstanke om diabetes typ 1 bör du alltid söka vård akut för utredning – det gäller såväl barn som vuxna.

Sök vård akut om du känner dig trött eller kraftlös och samtidigt har ett behov av att dricka och kissa mer än du brukar. Snabb och ofrivillig viktnedgång är ytterligare tecken på att du behöver söka vård akut.

Ring 112 vid misstänkt diabetes med illamående och kräkningar, magsmärtor, skakningar, svettningar, snabb andning, förvirring eller medvetandepåverkan.

Du bör även söka vård akut om du eller ditt barn redan har diagnosen diabetes typ 1 och trots insulinbehandling har stora svängningar i blodsockervärdet eller upplever ett försämrat allmäntillstånd.

Så kan Kry hjälpa till

Vid misstanke om diabetes typ 1 krävs en fysisk undersökning, ofta på sjukhus eller akutmottagning.
Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Vid misstanke om diabetes typ 1 kommer du att bli remitterad för vidare vård.