Depression och nedstämdhet

Vad är depression?

Tillfällig trötthet och nedstämdhet är naturliga känslor när livet känns svårt. Det kan bero på stress, sömnbrist, orimliga krav eller olika omständigheter i livet. Om du däremot känner dig energilös, har svårt att orka med dina dagliga aktiviteter och är nedstämd eller ledsen under en lång period kan det vara tecken på depression. Ditt beteende kan förändras – kanske vill du isolera dig, undvika eller skjuta upp saker. Livet kan kännas meningslöst och du får negativa tankar om dig själv och din egen förmåga.

Depression är en mycket vanlig orsak till ohälsa världen över. Besvärens omfattning varierar från person till person. Vid en lätt eller mild depression kan du fortfarande hantera jobb, studier eller skola – trots att du inte känner glädje eller har samma energi som vanligt. Vid en medelsvår eller måttlig depression är det svårt att klara av vardagen och det blir ofta tydligt för dina närstående att du inte mår bra. En svår eller djup depression kan påverka hela ditt liv och kräver som regel behandling.

Symptom vid depression

Tidiga tecken på depression brukar vara minskad energi och en tendens att vilja dra sig undan. Det är också vanligt att ha svårt att sova – eller tvärtom sova ovanligt mycket.

En depression kan ge mer eller mindre uttalade symptom. Vissa känner sig kraftigt nedstämda, upplever känslor av hopplöshet och har till och med självmordstankar. Andra har mer lindriga eller diffusa besvär. Det kan till exempel vara en känsla av att ha tappat lusten eller känna sig tom och likgiltig till allt. Att gå upp eller ner i vikt kan också vara ett av flera tecken på depression.

Vanliga fysiska symptom i samband med depression:

• orkeslöshet, trötthet och svaghetskänsla

• sömnstörningar

• viktnedgång eller viktuppgång

• minskad sexlust

• värk i kroppen

• förstoppning

• huvudvärk.

Vanliga psykiska symptom i samband med depression:

• nedstämdhet

• obeslutsamhet och oförmåga till initiativ

• koncentrationssvårigheter

• negativ självbild

• hopplöshetskänslor och pessimistiska tankar

• överdrivna skuldkänslor

• ångest

• tankar på döden

• självskadebeteende eller självmordstankar.

Andra tänkbara förklaringar

Det finns flera former av psykisk ohälsa som antingen kan misstas för depression eller uppstå i samband med depression. Dit hör exempelvis utmattningssyndrom, ångest och oro. Bipolär sjukdom kännetecknas av såväl depression som mani eller hypomani – mellan episoderna kan du ofta fungera ungefär som vanligt.

Vissa sjukdomar och tillstånd som exempelvis anemi eller hypotyreos kan ibland också orsaka symptom som liknar långvarig nedstämdhet, depression eller ångest. Även alkoholproblem och andra missbruk kan likna depression.

Orsaker till depression

En depression kan bero på många olika saker. Ibland finns det tydliga förklaringar, som svåra förluster eller besvärliga händelser. En depression kan till exempel utvecklas efter en separation. Större förändringar i livet kan också orsaka depression, även om förändringarna i sig inte är negativa. Förlossningsdepression i samband med graviditet är ett av flera exempel.

En depression kan även uppstå utan att det finns någon tydlig, utlösande faktor. Kanske känner du dig ledsen utan anledning eller drabbas av så kallad årstidsbunden depression. Då kan det handla om genetiska faktorer, obehandlade ångestsyndrom eller en sårbarhet för återkommande depressioner.

Psykiska faktorer som skapar en ökad sårbarhet för depression:

• livsomständigheter – stress, sorg, kris, svåra uppväxtförhållanden eller besvärliga relationer

• tidigare besvär – om du har gått igenom en depression tidigare i livet kan du ha lättare att drabbas igen

• psykiska sjukdomstillstånd – exempelvis utmattningssyndrom och ångestsyndrom

• neuropsykiatriska sjukdomstillstånd – ADHD, ADD och autismspektrumtillstånd ökar risken att drabbas av depression

• missbruk – alkoholmissbruk och andra drogmissbruk.

Fysiska faktorer som skapar en ökad sårbarhet för depression:

• ärftlighet – psykisk ohälsa i släkten

• fysiska besvär – exempelvis sömnbrist, långvarig smärta och hormonella förändringar i samband med klimakteriet eller övergångsåldern

• fysiska sjukdomstillstånd – allvarliga sjukdomar som exempelvis cancer.

Depression hos barn och unga

Långvarig nedstämdhet hos barn kan precis som hos vuxna ibland vara tecken på depression eller ångestrelaterade problem. Som vuxen är det inte alltid lätt att tolka symptomen hos barn och tonåringar. Tillfällig nedstämdhet hör till livet, men att vara ledsen hela tiden är förstås en tydlig varningssignal. Även långvarig likgiltighet är vanligt vid depression.

Vredesutbrott och ständiga konflikter eller att plötsligt vara rädd och orolig för allt möjligt kan också vara tecken på depression. Var särskilt uppmärksam på om barnet har förändrat sitt beteende. Barn kan ha svårt att beskriva sina känslor och istället säga att de har huvudvärk eller ont i magen för att till exempel undvika skola och aktiviteter. Om ditt barn sover oroligt eller har andra sömnproblem kan det också vara tecken på att något inte är bra.

Vanliga symptom hos deprimerade barn:

• brist på energi och glädje

• sömnstörningar med ovanligt mycket eller lite sömn

• irritation och vredesutbrott

• koncentrationssvårigheter

• minskad eller ökad aptit

• bristande självkänsla

• självskadebeteende, ätstörningar och tankar på döden

• fysiska besvär som magont och huvudvärk.

Depression hos barn kan utlösas av till exempel svåra händelser eller besvärliga relationer hemma eller i skolan. Ärftlighet spelar också in – om en förälder besvärats av depression kan även barnet ha en större sårbarhet för depressiva besvär.

Depression hos äldre

Psykisk ohälsa hos äldre i form av depression och oro är relativt vanliga besvär som inte alltid uppmärksammas på samma sätt som hos yngre vuxna. Kanske har kontaktnätet blivit mindre och de sociala aktiviteterna färre efter pensionen. Utan dagliga möten med andra kanske det är få i din omgivning som uppmärksammar att du mår dåligt eller isolerar dig. 

Nedstämdhet och depression kan vara reaktiva besvär som hör ihop med att livet förändras. Att inte längre vara del av en naturlig gemenskap på exempelvis en arbetsplats skapar större sårbarhet för depression och är särskilt vanligt i samband med åldersdepression. Ålderdom kan också färgas av att nära vänner, familj och släktingar går bort. Kroppen kan börja fungera sämre och det blir tydligt att livet inte längre är som förr. Ibland krävs vårdinsatser och stöd för att klara vardagen.

Nedstämdhet och depression kan ibland vara tidiga tecken på exempelvis Alzheimers sjukdom. Demenssjukdomar hör inte till det vanliga åldrandet, men den som drabbas är som regel äldre än 65 år och de psykiska förändringarna blir ofta stegvis sämre hos äldre. Besvären kan pågå under många år innan det blir tydligt att det handlar om just demens. 

Utredning och behandling vid depression

Om du misstänker att du eller ditt barn går igenom en depression är det viktigt att ta hjälp av vården. Tidig behandling minskar risken för en mer långvarig, depressiv episod.

För att en läkare eller psykolog ska förstå omfattningen av dina besvär får du berätta om din livssituation, hur dina känslor påverkar din vardag och hur länge du har känt dig nedstämd eller likgiltig. Det är även viktigt att veta om du har fysiska besvär eller använder några läkemedel. Ibland finns det anledning att utesluta bakomliggande sjukdomar. Därför är det vanligt att även kontrollera exempelvis blodprover.

För att lindra och bota depression får du i första hand hjälp genom psykologisk behandling, till exempel så kallad kognitiv beteendeterapi eller psykodynamisk terapi. Antidepressiva läkemedel används ibland som komplement och kan fungera stämningshöjande hos både yngre och äldre.

Elevhälsovården kan hjälpa till med att fånga upp barnets mående i skolmiljön och även utreda om det förekommer några inlärningssvårigheter som kan bidra till depression. Kontakta barnets skola för mer information. Om det gäller yngre barn kan du vända dig till BVC.

Vad kan jag själv göra?

När du känner dig nedstämd och energilös är det viktigt att du tar hand om kroppens grundläggande behov. Försök att skapa vardagsrutiner som ger dig bättre förutsättningar att må bra. Det kan låta enkelt, men vid en depression är sunda rutiner kanske den bästa vägen till självhjälp. Regelbundna måltider, fysisk aktivitet och normal dygnsrytm är ofta bra sätt att både motverka och lindra depression.

Det är vanligt att vilja dra sig undan, men tänk på att så kallade undvikandebeteenden eller isolering kan förvärra dina besvär. Att vara ledsen och ensam är oftast ingen bra kombination. Försök istället att delta i aktiviteter och träffa folk även om det inte känns lika roligt som vanligt – då har du större chans att bryta din depression.

Så här blir du mindre sårbar för depression och nedstämdhet:

• var ute i dagsljuset – att vistas utomhus varje dag gör ofta stor skillnad för ditt mående, då får du både ljus och D-vitamin i naturlig form

• rör på dig – motion och fysisk aktivitet ger dig större motståndskraft mot ångest och nedstämdhet

• ät på regelbundna tider – näringsrik kost som är jämnt fördelad över dagen hjälper kroppen att fungera bättre

• prioritera sömnen – goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för nedstämdhet, ångest och depression

• undvik stress – se över din livssituation och försök att hitta en bra balans i vardagen

• var försiktig med alkohol – alkohol och andra droger används ibland som så kallad självmedicinering för tillfällig lindring vid depression och ångest, men leder på sikt till ännu större besvär.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du känner dig långvarigt deprimerad eller nedstämd på ett sätt som gör det svårt att hantera vardagen.

Sök vård akut eller ring 112 om du har tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv. Om du som anhörig är rädd att någon i din närhet planerar att ta sitt liv bör du också ringa 112.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid depression. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid depression och ångestrelaterade besvär kan vi ofta erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog eller läkare.

På Kry jobbar vi med en metod som kallas iKBT – internetbaserad, kognitiv beteendeterapi som går ut på att förändra beteenden, tankemönster och känslor för att du ska må bättre. iKBT är precis som vanlig KBT, förutom att behandlingen sker online. Under programmets gång har du regelbunden kontakt med din psykolog.