Bronkit – luftrörskatarr

Vad är bronkit?

Akut bronkit kallas ibland även för luftrörskatarr och är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektioner. Besvären orsakas som regel av virus som sprids genom direktkontakt och droppsmitta, ibland även luftburna partiklar.

Hostan uppstår ofta i samband med en övre luftvägsinfektion i näsan eller halsen som till exempel ger snuva, halsont och slem i halsen. Om inflammationen i luftrören sprider sig längre ner i det så kallade luftträdet kan du få akut bronkit som en sekundär infektion. Du kan även få bronkit med hosta direkt, utan att först besväras av en övre luftvägsinfektion.

Kronisk bronkit kännetecknas av daglig slemhosta som pågår under minst tre månader och återkommer minst en gång till inom två år. Då beror hostan ofta på rökning eller långvarig exponering av ämnen som irriterar luftvägarna.

Bronkit är särskilt vanligt om du redan har astma eller KOL.

Symptom vid bronkit

Akut bronkit brukar först ge symptom som vid en vanlig förkylning, men kännetecknas sedan av långvarig hosta som pågår i ungefär tre veckor, ibland längre. Var fjärde person som får bronkit hostar i mer än fyra veckor och vissa kan ha besvär i flera månader. Vid bronkit är det vanligt att ha en kombination av både torrhosta och slemhosta. Ibland kan du även höra ett pip i luftrören eller bröstet vid utandning. Din hosta förvärras som regel vid ansträngning – vid bronkit hos barn kan hostan ibland orsaka kräkningar. 

Bronkit ökar slemproduktionen och gör det svårare för luften att passera fritt – därför kan du även känna dig andfådd. Lätt feber kan också vara ett symptom, men det är vanligare att inte ha feber och att inte känna sig särskilt sjuk för övrigt.

Vanliga symptom vid bronkit:

• hosta i form av slemhosta eller torrhosta

• bröstsmärtor eller en känsla av att det gör ont i lungorna eller luftrören vid djupa andetag

• pipande eller visslande ljud vid utandning

• andfåddhet och andningsbesvär

• ibland feber.

Andra tänkbara förklaringar

Lunginflammation ger liknande symptom som bronkit, men kännetecknas av ett sämre allmäntillstånd med feber och ofta svårare andningsbesvär. Covid-19, som orsakas av coronavirus, kan också påminna om bronkit, ibland med andningsbesvär, högre feber och trötthet. Kikhosta brukar ge långvarig rethosta och hostattacker med kikningar. Yngre barn kan även få andningsbesvär och hosta på grund av krupp eller RS-virus.

Astma och KOL är kroniska lungsjukdomar som leder till hosta med andningsbesvär och andfåddhet. Vissa läkemedel kan också orsaka hosta och hosta kan även vara ett symptom i samband med allvarliga sjukdomstillstånd.

Orsaker till bronkit

Akut bronkit är en inflammation i de så kallade bronkernas slemhinnor. Bronkerna sitter högst upp i de nedre luftvägarna, under struphuvudet.

Hostan beror på att något orsakar irritation i luftvägarna – hostreflexen är kroppens naturliga försvar för att hålla luftvägarna fria och transportera bort exempelvis slem. Vid akut bronkit är orsaken som regel en virusinfektion där smittan kommer från exempelvis rhinovirus, influensavirus eller RS-virus. I mer ovanliga fall kan bakterier som pneumokocker och mykoplasma orsaka såväl lunginflammation som bronkit.

Rökning ökar risken att få bronkit, långvariga förkylningar och andra luftvägsinfektioner. Det gäller även passiv rökning. Luftföroreningar kan också vara en bidragande faktor, liksom andra ämnen som irriterar luftvägarna. Astmatisk bronkit är en vanlig komplikation vid astma.

Kronisk bronkit, som kännetecknas av minst tre månaders hosta med återkommande insjuknande, beror ofta på rökning som leder till irriterade luftrör. Bronkit som blir kronisk är ofta förknippad med KOL.

Utredning och behandling vid bronkit

Akut bronkit brukar inte kräva någon behandling eller medicin utan läker av sig själv. Om hostan är särskilt långdragen eller återkommer ofta kan du däremot behöva göra en läkarundersökning för att utesluta andra luftvägsinfektioner, kronisk luftrörskatarr eller lungsjukdomar som astma och KOL.

Ibland krävs provtagning, lungröntgen, odlingar eller så kallad bronkoskopi för att avgöra vad som orsakat din långvariga hosta. Vid misstanke om astma eller KOL testas lungfunktionen genom spirometri.

Om det visar sig vara en bakteriell infektion som orsakat din hosta kan du behöva behandlas med antibiotika. Ibland kan symptomen vid såväl akut som kronisk bronkit och exempelvis astma eller KOL kräva behandling med läkemedel i inhalationsform.

Vad kan jag göra själv?

Hosta blir som regel bättre om du dricker mycket och sover i högläge, så att luftvägarna inte blockeras av slem. Fysisk ansträngning brukar förvärra hostan, så därför är det bra att ta det lugnt. Har du feber är det viktigt att vila så att kroppen får återhämta sig.

Så här kan du lindra din hosta:

• drick ordentligt – både kall och varm vätska har en slemlösande effekt som dämpar rethosta och gör att slem blir lättare att hosta upp

• halvsitt istället för att ligga – om du höjer upp huvudändan av sängen eller lägger extra kuddar bakom ryggen blir det lättare att andas eftersom luftvägarna inte blockeras av slem 

• avstå från motion – hosta vid såväl akut som kronisk bronkit brukar förvärras vid träning och ansträngning

• undvik rök och ämnen som irriterar luftvägarna – rök, damm och andra irriterande ämnen kan både orsaka och förvärra hosta.

På apotek finns receptfria läkemedel som kan lindra symptomen vid hosta. Vissa upplever att hostmedicin kan lindra nattlig rethosta, men det finns inga studier som visar någon tydlig effekt. Hosta ska inte dämpas i onödan eftersom hostan hjälper kroppen att transportera bort slem och minskar risken för ytterligare infektioner.

Om du har feber kan du använda receptfria, febernedsättande läkemedel – de gör inte att din akuta bronkit går över fortare, men kan lindra besvären.

Så här kan du minska risken för bronkit:

• sluta röka om du röker

• undvik passiv rökning – det gäller inte minst barn

• tvätta händerna ofta

• rör inte vid ansiktet om du har tagit i till exempel dörrar eller ledstänger på allmän plats

• undvik nära kontakt med personer som har sjukdomssymptom

• undvik om möjligt stora folksamlingar i förkylnings- och influensatider.

Bronkit är inte smittsamt, men virus och bakterier som kan orsaka bronkit eller luftrörskatarr smittar. De kan orsaka olika luftvägsinfektioner i både de övre och nedre luftvägarna.

När bör jag söka vård?

Vänd dig till sjukvården om hostan inte blir bättre efter några veckor eller om du får akut bronkit vid upprepade tillfällen. Det gäller även om du hostar blod.

Sök vård om du har både hosta och hög feber i mer än några dygn. Sök vård direkt om du snabbt blir sämre i samband med hosta och får hög feber eller frossa.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du eller någon i din närhet har svårt att andas eller upplever ett tryck över bröstet.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid bronkit. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.