Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry
Influensa hos barn är en vanlig infektion som orsakas av virus. Hög feber med hosta, halsont och allmän sjukdomskänsla är de vanligaste symptomen. Barnet kan även tycka att det gör ont i kroppen, få diarré och kräkningar. Besvären brukar gå över av sig själva inom ett par veckor. När spädbarn eller barn i riskgrupper insjuknar i influensa ska du kontakta vården.
Barn som smittas av influensavirus brukar få symptom inom fyra dagar. De känner sig sjuka, febriga, får ont i halsen och hostar. Barn får ofta snabbt högre feber än vuxna och kan även få svullna lymfkörtlar på halsen. Kräkningar och diarré vid influensa är också vanliga symptom hos barn. Vid hög feber kan barn även uppleva att de har ont i magen och huvudvärk. Barn som har nått skolåldern eller är äldre kan även få muskelvärk i kroppen.
Tidiga tecken på influensa hos spädbarn och små barn kan vara att barnet verkar trött, ledsen och tappar aptiten.
De flesta barn blir friska efter en vecka eller två, men det är relativt vanligt att hosta och vara trött en lite längre period efter en influensa.
Vanliga symptom vid influensa hos barn:
Influensa och andra virusinfektioner kan ibland ge mer långvariga besvär som övergår i bakteriella infektioner som lunginflammation, ögoninflammation och öroninflammation hos barn.
Influensa kan ibland likna en vanlig förkylning hos barn, men då brukar barnet ha lägre feber eller bara hög feber i någon dag utöver hosta, snuva och halsont. Influensa kan även likna andra virusinfektioner som exempelvis covid-19. Även lunginflammation kan påminna om influensa, men då brukar allmäntillståndet vara sämre och kan inkludera andningsproblem.
Bronkiolit är en luftrörsinfektion som är vanligast hos små barn. Inflammationen orsakas oftast av RS-virus och ger hosta, andningsbesvär med pipande eller väsande andningsljud.
Snuva och trötthet kan bero på allergi.
Influensa är en virusinfektion som skadar slemhinnorna i barnets luftvägar. Viruset smittar lätt, främst genom närkontakt, hosta och nysningar. Influensavirus är allra vanligast under vinterhalvåret.
Barn som har influensa behöver som regel ingen behandling om barnet är friskt för övrigt – besvären brukar läka av sig själva inom ett par veckor. I mer ovanliga fall, till exempel om influensan skulle leda till bakteriell lunginflammation, kan det finnas anledning att behandla med antibiotika. Har du en bebis med misstänkt influensa ska du alltid söka vård.
Barn som har bakomliggande sjukdomar kan behöva vaccineras i förebyggande syfte, antingen i form av en spruta eller nässpray. Barn som tillhör riskgrupper eller svårt sjuka barn kan även behöva virushämmande läkemedel om de har smittats med influensavirus.
Om du har ett barn som tillhör en riskgrupp kan du behöva vaccinera barnet mot säsongsinfluensa varje år. Rådgör med läkare om vad som blir bäst för just ditt barn. Det gäller exempelvis vid diabetes, lungsjukdom, hjärtsjukdom, leversvikt eller njursvikt.
Barn som får influensa behöver vila och vätska. Då blir det lättare för kroppen att återhämta sig. Det är särskilt viktigt att dricka ordentligt för små barn som kräks, har diarré eller hög feber – barn blir lättare uttorkade än vuxna och därför behöver du ersätta den vätska som kroppen förlorar.
På apotek finns nässpray för barn och receptfria läkemedel som är febernedsättande och smärtstillande – de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra barnets besvär under sjukdomstiden. Tänk på att barn och ungdomar under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.
Barnet bör inte gå till förskolan eller skolan förrän febern har gått ner till normal nivå och barnet inte längre har ett nedsatt allmäntillstånd. Stanna gärna hemma en extra dag. Det kan vara bra att veta att smittan brukar kunna föras vidare ungefär fem dagar efter de första symptomen.
Sök vård om ditt barn
är bebis med misstänkt influensa
har hög feber länge som inte går ner efter fem dygn
har feber som kommer och går
har fått febernedsättande läkemedel utan att febern gått ner.
Kontakta sjukvården direkt om ditt barn tillhör en riskgrupp och får influensasymptom.
Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.
har nedsatt allmäntillstånd med medvetandepåverkan
har andningsbesvär eller ont över bröstet
har kramper med eller utan feber
inte får i sig vätska och slutar kissa
får utslag som sprider sig över kroppen.
Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp om du misstänker att ditt barn har influensa. Vi gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad till vidare vård.
Tänk på att barnet behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.
Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.
För småbarnsföräldrar kan vintern vara en riktig pärs, med olika infektioner som avlöser varandra. Lyckligtvis finns det saker du kan göra för att minska risken att hamna i vab-träsket. Här är läkarens bästa tips
Läs mer
De flesta infektioner som drabbar barn är inte allvarliga och försvinner snabbt. Men det är bra att känna igen symptomen – och veta vad du ska göra om de inträffar. Läs mer på vår hemsida
Läs mer
Influensa, vem borde vaccinera sig? Hur undviker jag att bli smittad? Vanliga frågor och svar om säsongsinfluensa – Kry
Läs mer