Bältros – herpes zoster

Vad är bältros och hur smittar bältros?

Bältros heter herpes zoster på läkarspråk. Du kan bara få bältros om du tidigare har haft vattkoppor – båda sjukdomarna orsakas av samma herpesvirus. Efter en vattkoppsinfektion ligger infektionen latent i kroppen och reaktiveras långt senare hos ungefär var femte person. De flesta är över 50 år när sjukdomen bryter ut, men i mer ovanliga fall kan även yngre personer drabbas. Barn som får bältros brukar få lindrigare besvär.

Bältros smittar inte till andra – det är du själv som bär på viruset. Om du har bältros kan du däremot själv smitta både vuxna och barn med vattkoppor, men bara genom direktkontakt och bara om personen inte har haft vattkoppor tidigare.

Sjukdomen brukar som regel bara uppstå en gång i livet, men det händer att samma person får bältros flera gånger.

Vaccination mot bältros

Du som är över 50 år och har ett fungerande immunförsvar kan få vaccin mot bältros om du vill. Det ger inte immunitet, det vill säga att du är helt skyddad mot bältros, men besvären blir lindrigare vid en eventuell infektion.

Symptom vid bältros

Bältros brukar ha ett tydligt förlopp. Tidiga tecken på bältros är oftast en brännande smärta på ett begränsat hudområde. Ibland kan det kännas som att det kliar, pirrar eller sticker i huden. Feber och huvudvärk är också vanliga symptom och kanske känner du dig yr och blir ljuskänslig. Inom några dagar uppstår en rodnad på huden och sedan små utslag eller vätskefyllda blåsor som brukar sitta på ena sidan av kroppen, ofta i form av ett band eller bälte.

Vanliga symptom:

• hudsmärta

• vätskefyllda, kliande blåsor

• feber och trötthet

• huvudvärk

• ljuskänslighet

• yrsel.

Blåsorna kan uppstå var som helst men är vanligast i ansiktet, pannan, på din hals, på bröstet, ryggen eller på en arm, ett ben eller en fot. Om blåsorna sitter i eller vid ögat kan de utöver smärta och klåda orsaka svullnad, torrhet, ljuskänslighet och andra synbesvär. I ovanliga fall kan bältros orsaka ansiktsförlamning.

Bältros kan orsaka kraftig smärta, men den brukar avta inom ett par veckor. Efter ytterligare en vecka torkar blåsorna och sårskorporna faller av. Då har bältrosen läkt ut, men smärtan kan finnas kvar i flera månader. Äldre personer har ofta ont under ännu längre tid. Trötthet förekommer också efter bältros vilket kan ge längre behov av återhämtning.

Vid bältros kan det förekomma komplikationer i form av långvarig smärta. I ovanliga fall kan sjukdomen orsaka följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation, hjärninflammation och stroke.

Andra tänkbara förklaringar

Hudreaktioner med smärta, klåda och blåsor kan även orsakas av viruset herpes simplex. Då sitter blåsorna ofta runt munnen, men du kan även få besvär i ögat eller på andra delar av kroppen.

Eksem kan orsaka blåsor och klåda på olika delar av kroppen, men orsakar inte hudsmärta på samma sätt som bältros. Bältros kan ibland likna rosfeber, som också ger en avgränsad rodnad med små blåsor i huden. Höstblåsor kan ge utslag som liknar bältros med blåsor i och runt munnen, men även på handflator och fotsulor.

Orsaker till bältros

Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus, ett herpesvirus som heter varicella-zostervirus. Har du en gång haft vattkoppor vilar viruset latent i kroppen och kan reaktiveras senare i livet i form av bältros, oftast i vuxen ålder. Du som får bältros har alltså inte blivit smittad på nytt – du blir sjuk när det egna viruset, som tidigare orsakade vattkoppor, blossar upp igen. Det kan till exempel bero på nedsatt immunförsvar eller långvarig stress, men i många fall finns ingen tydlig orsak till varför viruset aktiveras igen. Risken att få bältros ökar med åldern.

Behandling vid bältros

Bältros brukar läka utan behandling. Om du inte själv kan avgöra om du har fått just bältros brukar en läkare enkelt kunna ställa diagnosen genom att titta på utslagen. Ibland behövs prover för att säkerställa att det är just bältros som du har drabbats av. Har du blåsor nära eller i ögat kan hornhinnan behöva undersökas för att undvika ärrbildning och synpåverkan.

Det finns ingen specifik medicin mot bältros, men receptfria och receptbelagda läkemedel används ofta för smärtlindring. Om du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar finns det ibland anledning att behandla bältros med antivirala läkemedel för att undvika komplikationer – helst inom tre dygn för att behandlingen ska ha god effekt.

Vad kan jag göra själv?

På apotek finns allergimedicin, till exempel antihistamintabletter, och kylbalsam som kan lindra klådan om du har stora besvär med dina bältrosblåsor. Du kan även använda smärtstillande och febernedsättande läkemedel – de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra symptomen.

Så här kan du lindra besvären vid bältros:

• se till att huden är ren – tvätta med tvål och vatten för att undvika bakterieinfektion

• lindra klådan – badda med kallt vatten eller alsolsprit, kylbalsam och allergimedicin kan också hjälpa

• sov i ett svalt rum – då lindras klådan och kroppstemperaturen sjunker

• klia inte sönder blåsorna – de kan bli infekterade om det kommer in bakterier i såren

• vila och drick ordentligt – vid feber behöver du både vila och fylla på med vätska.

Tänk på att bältros kan orsaka vattkoppor hos personer som inte har haft vattkoppor tidigare. Det är särskilt viktigt att inte utsätta gravida och personer med nedsatt immunförsvar för smitta.

När bör jag söka vård?

Sök vård vid misstanke om bältros om du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar. Behandling med virushämmande läkemedel bör påbörjas inom tre dygn efter det att utslagen visar sig.

Om du är gravid, inte har haft vattkoppor tidigare och tror att du kan ha utsatts för bältrossmitta bör du ta kontakt med MVC eller läkare.

Sök vård vid svår smärta eller om du känner dig kraftigt allmänpåverkad av din bältros. Det gäller även om du har blåsor eller smärta nära ögonen.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid bältros. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.