Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry
Anemi innebär att blodet innehåller för lite hemoglobin – ett protein som finns i de röda blodkropparna. Det leder till att kroppens organ inte får tillräcklig med syre. Symptomen är inte alltid tydliga, men du kan känna dig trött, yr och få ont i huvudet. Ofta kan blodvärdet normaliseras med hjälp av vitaminer, men i allvarligare fall kan det krävas andra läkemedel eller en blodtransfusion.
Anemi, som även kallas för blodbrist, innebär att de röda blodkropparna i blodet är för få eller innehåller för lite hemoglobin. Eftersom hemoglobin hjälper till att transportera syre från lungorna ut i kroppen leder anemi även till syrebrist i kroppens celler. Har du för låga hemoglobinvärden är det ofta tecken på järnbrist eller brist på B-vitaminerna B12 eller folat.
Hemoglobinvärdet, eller Hb-värdet, varierar från person till person och även över dygnet. Det påverkas dessutom av till exempel fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Män har generellt ett något högre Hb än kvinnor, men från 70 års ålder jämnas värdet så småningom ut mellan könen. Barn har i allmänhet ett något lägre blodvärde än vuxna och kvinnor kan få ett lågt Hb-värde under graviditet och menstruation.
Vanliga tecken på blodbrist är att du känner dig orkeslös, yr och frusen. Men blodbrist ger inte alltid tydliga symptom – du kan ha ett lågt blodvärde utan att märka det själv. Vitaminbrist, hormonbrist eller inflammatoriska sjukdomar brukar utvecklas över tid och orsakar inte besvär till en början. Akut anemi eller blodbrist utvecklas snabbt, till exempel i samband med en akut blödning, blodsjukdom eller läkemedelspåverkan.
Vanliga symptom vid anemi:
trötthet och kraftlöshet
blek hy
yrsel och svimning
andfåddhet
restless legs.
På sikt kan allvarlig eller kronisk anemi leda till bland annat bensvullnad, lågt blodtryck och hög puls, oregelbunden hjärtrytm, blåsljud på hjärtat och hjärtsvikt.
Anemi betyder att du har en minskad mängd hemoglobin i blodet, vilket ofta är tecken på järnbrist eller brist på B-vitaminerna B12 eller folat. En vanlig orsak till lågt blodvärde är att kroppen inte får tillräckligt med vitaminer genom kosten, men det kan också röra sig om exempelvis blödningar, infektioner eller olika inflammatoriska sjukdomar.
Tillfällig anemi är relativt vanligt vid menstruation, graviditet och om du nyligen har fött barn. Olika sjukdomstillstånd liksom stigande ålder innebär en förhöjd risk för anemi.
Anemi kan orsakas av:
Blödning
Blödning är den vanligaste orsaken till blodbrist, till exempel i samband med riklig mens. Det kan även röra sig om inre blödningar från till exempel mag-tarmkanalen, som vid magsår eller en tarmsjukdom, eller blodförlust i samband med en olycka. Blodförtunnande och proppförebyggande läkemedel ger en ökad risk för blödningar och kan därför också orsaka anemi.
Vitaminbrist
Järnbrist, brist på B12 eller folat kan leda till blodbrist. Vitaminbristen kan till exempel bero på att kroppen får för lite vitaminer genom kosten, eller att du behöver extra tillskott av järn i kroppen vid exempelvis menstruation eller graviditet. Den kan även bero på bakomliggande tarmsjukdomar som leder till sämre upptag av vitaminerna. Ibland kan hormonrubbningar orsaka vitaminbrist.
Låg produktion av röda blodkroppar
Eftersom de röda blodkropparna bildas i benmärgen kan du få anemi i samband med sjukdomstillstånd som påverkar just benmärgen. Det kan röra sig om exempelvis blodsjukdomar, tarmsjukdomar, njursjukdomar eller kroniska, inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism.
Sönderfall av röda blodkroppar
I mer ovanliga fall beror anemi på att de röda blodkropparna bryts ner för tidigt under sin livscykel. Det kallas för hemolytisk anemi och innebär att du har brist på röda blodkroppar – kroppen hinner inte bilda nya i tillräckligt snabb takt. Orsaken kan vara en autoimmun reaktion som gör att kroppen felaktigt angriper något som den egentligen behöver. Ibland kan de röda blodkropparna gå sönder i förtid på grund av ärftliga blodbristsjukdomar, som vid så kallad thalassemi.
Blodvärdet kontrolleras genom ett blodprov i fingret eller armen. Provet visar om du har anemi, det vill säga ett lågt Hb-värde. Om det finns anledning att göra en anemiutredning kan du behöva lämna specifika anemiprover, avföringsprov eller göra en undersökning av ändtarmen. Har du blod i avföringen kan tarmarna undersökas med hjälp av så kallad skopi för att lokalisera blödningen.
Eftersom anemi eller blodbrist kan bero på många olika saker krävs också olika behandling. Blodkropparnas storlek ger till exempel viktig information om vad som orsakat det låga blodvärdet. Läkaren behöver dessutom en samlad bild av dina kostvanor, eventuella sjukdomar och om du använder några läkemedel. Genetiska faktorer vägs också in, liksom eventuella menstruationsblödningar.
Ibland räcker det att tillföra vitaminer för att normalisera ett lågt Hb-värde. Om låga blodvärden är en följd av exempelvis en sjukdom eller en blödning kan du behandlas med läkemedel. Vid allvarlig anemi kan du behöva syrgas eller en blodtransfusion.
Om dina prover tyder på att det är en mindre allvarlig vitaminbrist som är orsak till din blodbrist kan det ibland räcka att äta en varierad kost. Kosten bör då innehålla mycket järn, vitamin B12 och folat – ett sorts B-vitamin som i syntetisk form kallas för folsyra.
Vitaminer i olika livsmedel:
järn – finns bland annat i lever, kött, skaldjur, ägg, spenat, fullkornsprodukter och nötter
B12 – finns bland annat i lever, kött, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och ost
folat – finns bland annat i lever, spenat, fullkornsprodukter, filmjölk, yoghurt, frukt och bär.
Ibland kan du behöva vitaminer som kosttillskott, till exempel extra järn om du har rikliga menstruationsblödningar. Är du gravid behöver du ofta tillföra både järn och folsyra. Veganer kan också behöva extra vitaminer, eller välja livsmedel som är berikade med B12. Rådgör gärna med en läkare om ditt faktiska behov. Glöm inte att ta dina läkemedel om du redan fått recept på exempelvis järntabletter.
Om du misstänker att du har anemi bör du söka vård. Det gäller även om du känner dig onormalt andfådd eller trött.
Har du svart eller blodig avföring ska du uppsöka en akutmottagning. Har du mörka, kaffesumpsliknande kräkningar ska du också söka vård akut.
Vid misstanke om anemi kan vi på Kry hjälpa dig. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid anemi krävs en fysisk undersökning.
Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.
Vi erbjuder också hälsokontroller som ett alternativ till att upptäcka avvikande värden.
Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.
