Amning

Allmänt om amning

Amning är det vanligaste sättet att ge en nyfödd bebis all näring den behöver. Om amningen fungerar behöver inte barnet någon annan mat än bröstmjölk de första sex månaderna. Sedan är det dags att introducera vanlig mat som komplement till mjölken. Hur länge du fortsätter amma är förstås upp till dig, men om du kan och vill är bröstmjölk ett bra komplement flera månader framöver. Det finns många hälsoeffekter vid långvarig amning.

Att amma handlar inte bara om bröstmjölk – den nära hudkontakten är också ett sätt att knyta an till barnet och ge tröst, trygghet och närhet.

Amning kan ibland vara ett laddat ämne. Det finns många åsikter om amning och som nybliven förälder är det vanligt att få såväl goda råd som mindre välkomna förmaningar. Om inte amningen fungerar problemfritt är det lätt att bli osäker. Du kanske oroar dig över att barnet inte får tillräckligt med mat eller att du inte gör ett bra jobb som förälder. Men tänk inte så – de flesta amningsproblem försvinner efter hand och du kan alltid be om hjälp av en barnmorska, sjuksköterska eller läkare. Vid behov kan du även komplettera med bröstmjölksersättning.

Bröstmjölk och hormoner

Under en graviditet förändras kroppen på en mängd olika sätt. Du får till exempel större bröst när du är gravid eftersom det bildas mer fett och blod i kroppen. Mjölkgångarna växer också och vårtgården mörknar. Under den andra trimestern bildas bröstmjölk. Du har alltså mjölk i bröstet redan som gravid. Det kallas råmjölk – en gul bröstmjölk som innehåller extra mycket näring, proteiner, antikroppar och immunologiskt skydd som kan skydda mot vissa infektioner.

Några dagar efter förlossningen ersätts din råmjölk av mogen bröstmjölk vid amning. Mogen bröstmjölk är vit och tunnare än råmjölken. Den innehåller en större andel fett och laktos, men även exempelvis proteiner, hormoner, tillväxtfaktorer och antikroppar.

Under amningen frisätts hormonerna oxytocin och prolaktin. De verkar lugnande i kroppen, hjälper livmodern att dra ihop sig och stimulerar såväl produktionen av bröstmjölk som tillströmningen av mjölken med hjälp av den så kallade utdrivningsreflexen.

Hormonsammansättningen som präglar kroppen under den tid du helammar innebär som regel att du inte får någon ägglossning och därmed heller inte någon mens under amning. Men det är viktigt att veta att hormonernas sammansättning varierar från person till person. Menscykeln kan ibland komma igång fort, trots att du ammar mycket, och då kan du bli gravid ändå. Det är däremot vanligare att du får mens efter det att du slutat med din regelbundna amning och först då kan bli gravid igen.

Bröstmjölkens hälsoeffekter

WHO menar att bröstmjölk är den mest fördelaktiga födan för ett nyfött barn eftersom den har unika hälsoeffekter för både mamman och barnet.

Mjölken är unik för varje person och anpassad till det barn som har utvecklats i livmodern. Den innehåller ämnen som stärker immunförsvaret hos barnet i bland annat luftvägarna, tarmarna och urinvägarna. Barn som ammas får mer sällan öroninflammation, förstoppning och magsjuka än barn som får mjölkersättning. Bröstmjölken innebär också en mindre risk för plötslig spädbarnsdöd. Risken att drabbas av diabetes, fetma eller högt blodtryck som vuxen minskar också.

Amning innebär även hälsofördelar för dig som ammar. Oxytocinet som frisätts under amning verkar avslappnande och brukar ge bättre sömnkvalitet. Om amningen fungerar minskar risken för förlossningsdepression och kroppsvikten normaliseras fortare. Det finns även forskning som visar att risken för bröstcancer, äggstockscancer och ledgångsreumatism senare i livet minskar vid långvarig amning.

Om bröstmjölksersättning

Om du inte kan eller vill amma kan du mata barnet med enbart bröstmjölksersättning, som även kallas modersmjölksersättning eller formula. Den liknar bröstmjölk och innehåller också all näring barnet behöver, utom D-vitamin.

Prata gärna med en barnmorska om du inte kan eller vill amma. Det är inte ett stort problem att ge barnet bröstmjölksersättning istället för bröstmjölk – det viktigaste är att barnet blir väl omhändertaget och får tillräckligt med näring. Den närhet och kroppskontakt som ett barn får vid amning kan både du och exempelvis en partner förmedla även om barnet matas med nappflaska.

Vanliga amningsbesvär

Amning är ett samspel mellan dig och ditt barn. Samtidigt genomgår du själv stora fysiska och psykiska förändringar som kan påverka ditt eget mående. Inte bara för att du just har varit gravid och fått barn utan också för att amning frisätter hormoner som kan göra dig trött, känsligare än vanligt och ibland även nedstämd en tid.

Om du har problem med amningen brukar tid och tålamod vara lösningen på många besvär. Det kan till exempel ta några dagar innan utdrivningsreflexen, som gör att mjölken rinner till, kommer igång ordentligt.

Mängden mjölk kan också göra amningen besvärlig i början. Vissa har väldigt mycket mjölk i brösten. Då kan de spänna och värka och det kan även vara svårare för barnet att få in vårtgården i munnen. Andra har lite mindre mjölk och kan behöva stimulera produktionen genom att försöka amma oftare under några dagar – ju mer barnet suger desto mer mjölk brukar kroppen producera med hjälp av hormonet prolaktin. Det kan vara bra att veta att bröstens storlek inte har någon betydelse för hur mycket mjölk kroppen producerar.

Ibland beror amningsbesvär på att barnet inte har fått ett bra tag om bröstet. Då kan barnet till exempel behöva ligga närmare kroppen, så att en större del av vårtgården kommer in i munnen.

I mer ovanliga fall kan amningsbesvär handla om att barnet inte mår bra och inte orkar suga ordentligt. Det kan till exempel bero på en underliggande infektion som gör barnet trött och orkeslöst. Vid nytillkomna amningsbesvär är det därför bra att vara extra uppmärksam på barnets mående. Prata med en sjuksköterska eller läkare om du misstänker att ditt barn inte mår bra.

Vanliga fysiska besvär:

• Värk i brösten
  Det är vanligt att ha lite ont i brösten eller ha ömma bröst i samband med amning. Dels för att de är spända av all mjölk, men också för att utdrivningsreflexen inte har kommit igång eller att den i början är så kraftig att det gör ont eller sticker i bröstet. Värk kan också bero på att mjölkgångarna drar ihop sig i samband med kyla eller drag. Vid allvarligare eller mer ihållande besvär kan exempelvis mjölkstockning eller en svampinfektion orsaka värken i brösten.

• Läckande bröst
  Läckande bröstmjölk är vanligt den första tiden och ibland under hela amningsperioden. Det kan till exempel droppa mjölk från det ena bröstet medan barnet suger på det andra. Om du hör barnet skrika är det också vanligt att det läcker bröstmjölk.

• Spända bröst – mjölkstas
  Mjölkproduktionen ökar några dagar efter förlossningen när råmjölken ersätts av mogen mjölk. Då kan brösten bli spända, svullna och varma. Det kallas för mjölkstas och beror på ökad blodtillförsel och förändringar i samband med mjölkproduktionen. Huden kan bli röd och du kan få lite feber innan din amning har kommit igång ordentligt. Besvären brukar försvinna efter några dagar när mjölken rinner till och barnet har sugit på bröstet ett antal gånger. Mjölkstas kan även uppstå senare i amningsperioden. Det kan till exempel bero på att du ammar med mindre täta mellanrum eller att kroppen producerar mer mjölk än barnet behöver. Ibland beror det på att barnet inte suger på ett bra sätt. En hårt sittande BH eller bröst som kommit i kläm under natten är andra vanliga förklaringar.

• Sår på bröstvårtorna
  I början kan det hända att du får små sår eller sugblåsor på bröstvårtorna, innan brösten har vant sig vid friktionen under amningen. Men det handlar oftare om att barnet inte suger på rätt sätt – då kan det också bildas en liten kant på bröstvårtan. Du kan även få sår på bröstvårtan till följd av en svampinfektion. Såren kan ibland leda till att brösten vitnar och värker.

• Svampinfektion i bröstet
  En svampinfektion kan visa sig i form av smärta, klåda och sprickor på bröstvårtan. Den kan även ge stickningar i bröstet och en djupare smärta som strålar ner mot ryggen, både under och efter amning. Svamp kan till exempel bero på läckande bröstmjölk, eftersom svampen trivs i en fuktig miljö, eller orsakas av att barnet har svamp i munnen.

• Mjölkstockning
  Om mjölkgångarna i bröstet blir inflammerade och täpps till har mjölken svårt att komma ut. Då stockar sig mjölken och det känns som en förhårdnad eller knöl i bröstet. Det gör ont och besvären brukar komma plötsligt, ofta bara i ena bröstet och speciellt vid amning. Du kan få hög feber och frossa och känna dig allmänt sjuk. Muskelvärk och huvudvärk är också vanliga symptom, liksom rödflammiga och ömma bröst.

  Besvären går ofta över om barnet får ett större tag om bröstet eller om du ammar med tätare mellanrum. I vissa fall kan du behöva behandling eftersom mjölkstockning ibland kan leda till en infektion eller en så kallad bröstböld.

• Bröstvårtor som vitnar
  Det finns flera orsaker till att bröstvårtorna vitnar i samband med amning. Ofta beror det på att barnet bara har bröstvårtan och inte vårtgården i munnen. Då blir bröstvårtan klämd vilket gör att blodet inte når fram. Det kan orsaka en kraftig, sprängande värk i bröstet. Ibland kan även stress ge sämre blodcirkulation. Smärtsamma sår på bröstvårtorna kan också leda till bröst som vitnar.

  I ovanliga fall beror vita bröstvårtor på ett tillstånd i kroppen som gör att blodkärlen drar ihop sig för att sedan vidgas. Det kallas för Raynauds fenomen eller Raynauds syndrom. Besvären uppstår ofta i fingrar, tår och örsnibbar, men vid amning kan du även få smärta i bröstvårtorna. Då brukar bröstvårtan först blir vit, sedan röd och ibland domna.

Vanliga psykiska besvär:

• Trötthet
  Det är helt naturligt att vara trött under amningsperioden. Det beror delvis på att barnet behöver ammas även på nätterna, vilket betyder att du får mindre sammanhängande sömn än vanligt. Men tröttheten beror också på olika hormonförändringar och amningshormoner. Dessutom kräver det mycket energi att bära, föda och amma ett barn. Att bli förälder är även en stor psykisk anspänning, som också kan göra dig trött.

• Känslighet och nedstämdhet
  Hormonförändringarna efter förlossningen kan göra att du har nära till gråt och känner dig känsligare än vanligt. Mer än hälften av alla nyblivna mammor känner sig nedstämda några dagar efter förlossningen. Det kallas för ”baby blues” och brukar gå över efter ett par veckor.

• Förlossningsdepression
  Ibland kan hormonförändringarna, amningsbesvären och livsomställningen påverka dig på ett djupare plan. Om din nedstämdhet varar i mer än två veckor kan den i vissa fall utvecklas till en så kallad förlossningsdepression – då är det bra att få hjälp och avlastning av närstående eller stöd av en läkare eller psykolog.

Behandling vid amningsbesvär

De flesta amningsbesvär går över inom några dagar, när barnet har hittat rätt sugteknik och utdrivningsreflexen har kommit igång så att mjölken rinner till ordentligt. Det är alltid bra att kontakta en barnmorska för att få hjälp – besvär som inte åtgärdas eller lindras tidigt kan annars förvärras och bli långvariga.

Vissa amningsbesvär behöver behandlas av läkare. Vid svampinfektioner kan både barnet och du som ammar behöva läkemedel. Antibiotika kan vara ett alternativ om du skulle få exempelvis en bröstinfektion eller ett sår. Vid misstanke om en så kallad bröstböld kan bröstet behöva tömmas på var och undersökas med hjälp av ultraljud.

Om barnet har ett påverkat allmäntillstånd och inte orkar suga tillräckligt mycket mjölk är det förstås viktigt att behandla barnets besvär. Under tiden kan du använda en bröstpump för att upprätthålla mjölkproduktionen och undvika bröstsmärtor.

Vad du själv kan göra

Att amma är lätt för vissa, andra behöver lite tid att hitta rätt amningsteknik eller upplever smärta i samband med amningen. Försök att ta eventuella amningsproblem med ro – det brukar ordna sig efter hand, även om det tar längre tid än du önskar eller förväntar dig. Om du känner dig orolig över att amningen inte fungerar kan du få amningshjälp och stöd av exempelvis en barnmorska.

Om du har svårt att amma ditt barn kan du försöka pumpa ut mjölk för hand och ge mjölken i nappflaska. Vid behov kan du även komplettera med bröstmjölksersättning. Flaskmatning och amning innebär lite olika sugtekniker. Om du använder flaska som komplement till amningen är det bra om barnet först suger på bröstet för att stimulera och öka produktionen av bröstmjölk – vissa barn föredrar annars flaska eftersom mjölken rinner ut fortare.

Mat och dryck under amningen

Under de första sex månaderna innehåller bröstmjölken all näring barnet behöver förutom D-vitamin. D-vitamin ges i form av droppar som du får av en sjuksköterska. Eftersom barnet får all sin näring från dig är det viktigt att du äter en varierad och näringsrik kost vid amning – frukt och grönt, fett, proteiner och kolhydrater. På Livsmedelsverkets hemsida finns kostråd vid amning och information om allt från vitaminer och mineraler till jordgubbar och koffein.

Tänk på att dricka ordentligt när du ammar, eftersom det går åt vätska till bröstmjölken.

Var gärna lite försiktigt med alkohol i samband med amning. Det är visserligen bara mycket små mängder som överförs till barnet via bröstmjölken, men produktionen av bröstmjölk kan minska. Dessutom kan alkohol, precis som i alla andra sammanhang, göra dig tröttare och påverka ditt omdöme.

Hur ofta bör du amma?

Amning under det första dygnen skiljer sig åt från barn till barn. Vissa barn sover mest, andra är hungriga och söker efter bröstet. Låt gärna barnet ligga på ditt bröst för att skapa närhet, stimulera amningshormonerna och ge barnet möjlighet att suga – men det är ingen fara om inte amningen kommer igång under det första dygnet.

När du kommer hem från BB behöver barnet som regel ammas minst åtta gånger per dygn. Du kan gärna låta barnet suga så ofta och länge som barnet själv verkar vilja. Tänk på att amning inte bara är ett sätt att stilla hunger – det handlar också om behovet av närhet.

Barn som sover långa perioder kan behöva väckas för att få mat. Vissa barn suger kraftigt och behöver kanske ammas mer sällan, andra behöver ammas lite oftare. Barnet äter mer och mer under de första veckorna, men sedan brukar amningen ligga på ungefär samma nivå en tid. Under så kallade tillväxtperioder behöver barnet äta mer igen.

I början kan du behöva amma lika ofta på natten som på dagen. Efter hand kan du förlänga tiden mellan amningarna på natten, så att både du och barnet får en mer sammanhängande sömn.

Det kan vara svårt att veta hur mycket mat som är tillräckligt, men ett barn som har sugit ordentligt en längre stund brukar visa att det känner sig mätt genom att släppa taget eller somna. Blöjans innehåll kan också vara till hjälp – barnet bör kissa rejält med ljust färgad urin minst sex gånger om dagen. Den första veckan kan även avföringen visa om barnet äter ordentligt. Bajset ändrar då färg från svartbrunt till grönt och sedan grynigt gult. Viktkurvan hos barnmorskan är annars en bra måttstock för att se att barnet äter tillräckligt mycket.

Att tänka på inför amningen

I början kan det kännas obehagligt, sticka eller göra ont i bröstet när barnet suger. Det brukar gå över när utdrivningsreflexen och din mjölkproduktion har kommit igång – och när barnet har lärt sig suga med ett tillräckligt stort tag om bröstet, så att bröstmjölken kommer ut ordentligt. Om möjligt kan du låta barnet amma varannan gång på vänster respektive höger bröst, så att mjölkproduktionen blir ungefär lika stor i båda brösten.

Välj gärna en lugn miljö så att du och barnet känner er avslappnade när det är dags att amma. Här följer några goda råd som kan hjälpa dig att hitta en bra amningsrutin.

• Rena händer
  Det är alltid viktigt att ha rena händer när du ammar – då undviker du att överföra infektioner till barnet eftersom du ofta behöver röra vid bröstvårtorna som barnet sedan tar i munnen. Det är extra viktigt om du inte mår bra och exempelvis känner dig illamående eller har ont i halsen när du ammar. Var särskilt uppmärksam på förkylningssymptom, hosta och feber vid amning eller andra symptom som kan vara tecken på covid-19.

• Lugn miljö
  Alla barn är olika, men en lugn miljö kan underlätta amningen både för barnet och dig som ammar. Hormonet oxytocin, som behövs för att mjölken ska rinna till, påverkas dessutom av stress. Därför underlättar det med lugn och ro både inombords och i miljön runt omkring.

• Hudkontakt och närvaro
  När du har barnet hud mot hud förmedlar du värme och trygghet, mjölkproduktionen ökar och barnets sök- och sugreflexer blir starkare. Kroppskontakt är lika viktig vid flaskmatning – hud mot hud är lugnande och skapar nära kontakt, oavsett om det är du själv, din partner eller närstående som matar barnet med flaska.

  För att ytterligare stärka kontakten och lära dig hur barnet suger och äter eller när barnet verkar nöjd och mätt är det viktigt att även vara mentalt närvarande. Ögonkontakt och fokus på barnet stärker anknytningen mellan er. Det gäller förstås även vid flaskmatning.

• Bekväm amningsställning
  Försök att hitta en amningsställning som är bekväm för både dig och barnet. Om du sitter upp är det bra att ha ryggstöd och kanske en kudde för att stödja barnet om det känns mer bekvämt. Om du vill amma liggande brukar det vara enklast att ligga på sidan med ett par kuddar under huvudet.

  Barnets huvud bör vara lite tillbakalutat och riktat rakt mot bröstet. Hakan ska ligga mot bröstet med näsan fri, så att bröstvårtan hamnar just ovanför överläppen.

  Om du ammar tvillingar brukar det vara lättare att amma ett barn i taget, men om det andra barnet skriker och det inte finns någon annan som kan trösta och lugna kanske du vill amma båda samtidigt. Då är det ofta enklast att hitta en bra ställning med hjälp av kuddar – lägg antingen barnens huvuden mot varandra eller bredvid varandra åt samma håll.

• Rätt sugteknik
  För att mjölken ska komma ut ordentligt och för att det inte ska göra ont i bröstvårtan är det viktigt att barnet gapar stort och får in en stor del av vårtgården i munnen. Barnets läppar bör vara utvikta och bröstvårtan ska hamna långt bak i munnen. Rätt grepp vid amning betyder att barnet suger rytmiskt och kraftfullt och ditt bröst och bröstvårta har samma form både före och efter amning.

  Om det gör ont i bröstvårtan en längre stund betyder det att barnet inte har fått rätt tag och kanske ligger för långt från bröstet. Detsamma gäller om barnets kinder sugs in under matningen eller om du hela tiden hör ett smackande ljud. Då kan du försiktigt föra in ett finger i barnets mungipa för att det ska släppa taget och sedan försöka igen efter en liten stund.

  Om bröstet är väldigt spänt kan det vara svårt för barnet att få in vårtgården i munnen. Då brukar det hjälpa att själv handmjölka lite först, så att bröstet blir mjukare. Du kan även hålla fingertopparna i en cirkel runt bröstvårtan och trycka lätt mot bröstet några minuter, så att svullnaden lägger sig. Bröstvårtor som är platta eller indragna kan också vara svåra för barnet att få tag om. Då kan du massera bröstvårtan med fingertopparna, så att den reser sig.

• Tålamod
  Att ha tålamod är kanske det viktigaste av allt när du ska komma igång med din amning. För vissa barn tar det lite tid innan de kan suga ordentligt, andra barn suger bara en liten stund och slutar sedan. Då får du ta en liten paus, kanske hitta en bättre amningsställning och försöka få barnet att ta en större del av vårtgården i munnen.

  Om barnet skriker mycket och har svårt att komma till ro vid bröstet kan du behöva börja med att försöka lugna barnet eller mjölka ur lite mjölk och droppa i barnets mun.

När bör du sluta amma?
Det kommer förstås en tid när det är dags att sluta amma, men det finns ingen given tidpunkt eller ålder som är lämplig för alla. Om du tycker det är svårt att avgöra när du ska sluta kan du alltid vända dig till vården för råd och stöd.

När barnet har börjat äta vanlig barnmat och inte längre har bröstmjölken som enda näringskälla brukar det kännas naturligt att trappa ner på amningen. Många tycker att det är lättast att successivt sluta amma på natten och sedan amma med allt längre mellanrum även dagtid. För vissa barn är det en omställning som tar lite tid att acceptera. Därför kan det vara bra att förbereda sig och över tid vänja barnet vid att närkontakt och tröst inte automatiskt innebär att även suga på bröstet. Ta om möjligt hjälp av en partner eller någon annan närstående som också kan lugna barnet och erbjuda närhet exempelvis på natten.

Att dra ner på amningen steg för steg underlättar inte bara för barnet utan skickar även signaler till din kropp att den inte längre behöver producera bröstmjölk i samma takt som tidigare. Då minskar risken för exempelvis mjölkstockning. Samtidigt förändras hormonsammansättningen i kroppen. Om du inte redan har fått tillbaka din mens brukar även menscykeln komma igång i takt med att du ammar allt mindre.

Om du av någon anledning behöver sluta tvärt med amningen, till exempel i samband med sjukdom eller läkemedelsbehandling, kan du i samråd med läkare ibland få läkemedel som stoppar mjölkproduktionen.

Tips vid amningsbesvär

Besvär som mjölkstas, såriga bröstvårtor och mjölkstockning i samband med amning beror ofta på att barnet inte har rätt tag om bröstet. Det är viktigt att en stor del av vårtgården kommer in i barnets mun, inte bara bröstvårtan. Om barnet suger kraftigt och rytmiskt, så att mjölken kommer ut ordentligt, minskar risken för värk och smärta i bröstet.

På apotek finns olika hjälpmedel som underlättar i samband med amning, exempelvis mjölkpump och mjölkuppsamlare, bröstvårtsskydd vid mjölkläckage och salvor som kan lindra besvär med såriga bröstvårtor. Tänk också på att inte ha en BH som sitter för hårt.

Så här kan du lindra olika amningsbesvär:

• Orolig bebis under amning
  Det finns flera förklaringar till att en bebis släpper bröstet utan att ha ätit färdigt eller verkar vara missnöjd eller besvärad under amningen. Det kan till exempel bero på att amningsställningen eller sugtekniken gör att det inte kommer tillräckligt mycket mjölk. Tvärtom kan det också bero på att mjölken kommer för fort, så att det blir svårt att dricka lagom stora klunkar. Då kan det vara bra att ta en paus, byta ställning och vid behov handmjölka lite så att bröstet inte är lika fullt.

  Oro under eller efter amningen kan även vara ett tecken på att barnet behöver rapa. Det är lätt att svälja luft under amningen – för att luften i magen lättare ska komma ut kan du lägga barnet på din axel eller hålla barnet upprätt en stund.

• Lite mjölk
  Om mjölkproduktionen inte kommer igång ordentligt direkt eller om du tycker att du verkar ha för lite bröstmjölk även längre fram under amningsperioden betyder det oftast att barnet behöver suga mer. Det brukar inte handla om att din bröstmjölk sinar, om du inte medvetet har trappat ner på amningen.

  För att få igång din amning är det bra om du försöker mata ditt barn lite oftare – ju mer barnet suger desto mer mjölk producerar kroppen. Amma gärna båda brösten vid varje amningstillfälle. Du kan även stimulera och öka mjölkproduktionen genom att handmjölka eller använda en bröstpump.

• Mycket mjölk och spända bröst
  Om du har väldigt spända bröst och lite för mycket bröstmjölk kan du ibland behöva mjölka ur brösten något för att lätta på trycket. Men tänk på att din bröstmjölksproduktion stimuleras när du mjölkar ur, så försök att bara tömma ut den mängd som behövs för att minska obehaget. Annars kommer du att få ännu mer mjölk framöver.

  För vissa kan mjölken spruta ut eller komma ut väldigt fort från det bröst som barnet inte ammar på – du kan försöka stoppa flödet genom att trycka med ett eller två fingrar på bröstvårtan en stund. Du kan även använda en så kallad mjölkuppsamlare över bröstvårtan. Om ett spädbarn eller en bebis sätter i halsen vid amning, för att det kommer för mycket mjölk, kan du låta mjölken rinna ut av sig själv en stund innan barnet börjar suga igen.

  Vid mjölkstas kan du ibland minska svullnaden genom att trycka med fingertopparna i en cirkel runt bröstvårtan. Det kan även hjälpa att vila en stund och lägga något varmt på bröstet.

• Såriga bröstvårtor
  Sår och blåsor på bröstvårtorna är ofta tecken på att barnet inte har rätt sugteknik. Tänk på att barnet behöver få in en stor del av vårtgården i munnen när du ammar, inte bara suga på själva bröstvårtan. Det brukar hjälpa att byta ställning, lägga barnet lite närmare bröstet och se till att barnet gapar stort med utvikta läppar.

  Om du får sår eller sugblåsor på bröstvårtorna som gör ont vid amning brukar det kännas lindrande att smörja in bröstvårtorna med bröstmjölk innan barnet ska äta. Du kan även låta barnet suga på det bröst som gör minst ont först, eftersom barnet suger kraftigast i början. Efter amningen kan du också smörja med bröstmjölk som får lufttorka, annars finns det särskilda salvor på apotek som du kan använda. Kontakta en barnmorska om du har långvariga besvär med såriga bröstvårtor och använd vid behov en så kallad amningsnapp medan såret läker.

  Var noga med att tvätta händerna så att såret inte blir infekterat.

• Mjölkstockning
  Eftersom mjölkstockning innebär att mjölken inte kommer ut ordentligt kan du försöka underlätta flödet på olika sätt. Det kan till exempel handla om att barnet inte har ett riktigt bra tag om bröstet – försök att hitta andra amningsställningar och se till att både bröstvårtan och en stor del av vårtgården hamnar i barnets mun. Om smärtan beror på att du ammar med för långa mellanrum kan du prova att mata barnet lite oftare. Ibland beror mjölkstockning på en hårt sittande BH, kyla eller drag.

  För att minska besvär med mjölkstockning är det bra att hålla brösten varma. En värmedyna, vetekudde eller varm dusch brukar lindra värken. Att dricka något varmt eller massera försiktigt över bröstet kan också hjälpa. Försök att amma trots smärtan – det är först när mjölken börjar rinna ut igen som mjölkstockningen kan hävas. Om bröstet känns hårt och spänt även när barnet har ätit färdigt kan du ibland behöva använda en bröstpump för att försöka få ut mer mjölk.

  Om du vill kan du använda receptfria, smärtlindrande läkemedel med ibuprofen eller paracetamol. Sök hjälp om du inte blir bättre efter ett par dygn.

• Svamp på bröstvårtorna
  Du kan förebygga eller lindra svamp på bröstvårtorna eller i bröstet genom att hålla bröstvårtorna torra och rena. Använd gärna bröstvårtsskydd som finns på apotek och var noga med att tvätta händerna.

  Om svampen finns i barnets mun kan du prova att doppa en tops i vichyvatten och pensla barnets läppar, tunga och gom – vichyvatten innehåller basiskt natriumbikarbonat som skapar en mindre gynnsam miljö för svamp. Det kan också hjälpa att dra ner på sockret i din egen kost eftersom svamp växer i miljöer med hög sockerhalt.

• Trötthet och nedstämdhet
  Det är vanligt att känna sig trött, extra känslig och ibland även nedstämd, särskilt i början av amningsperioden innan amningen har blivit en naturlig och välfungerande rutin. Det är helt naturligt. Försök att hitta tid för vila, avslappning och återhämtning. Om du har möjlighet att få praktisk avlastning i vardagen av exempelvis en partner eller närstående blir det ofta lättare att orka med alla förändringar som nybliven förälder.

  Om du känner dig deprimerad och tror att du kan ha drabbats av en förlossningsdepression ska du inte tveka att söka hjälp. Vänd dig till sjukvården eller en psykolog för lindring och stöd.

Då bör du söka vård

Om du har frågor som rör dig eller ditt barn under amningsperioden kan du alltid vända dig till vården. Sök vård om du har problem att få amningen att fungera eller om det gör ont att amma.

Har du sår på bröstvårtorna som inte läker inom ett par dagar eller om det kommer var från såren bör du söka vård. Det gäller även sår i kombination med feber eller smärta. Vid mjölkstockning som orsakar kraftiga smärtor i brösten eller feber i mer än tre dagar bör du också söka vård.

Sök alltid vård om du har hög feber, kraftiga smärtor eller ett nedsatt allmäntillstånd. Sök även hjälp vid tecken på förlossningsdepression.

Om ditt barn inte verkar må bra eller få i sig tillräckligt mycket mjölk ska du söka vård. Det gäller också om barnet har feber eller är täppt i näsan på ett sätt som påverkar andningen.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid amningsbesvär på våra fysiska vårdcentraler och BVC-mottagningar.

Har du besvär som kräver en medicinsk åtgärd gör vi en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.