Alkoholproblem

Allmänt om alkoholproblem

Alkoholproblem är vanligt förekommande i Sverige. Lågt räknat har var tionde vuxen alkoholvanor som kallas för riskbruk eller högkonsumtion – en ökad risk för skadliga effekter fysiskt, psykiskt eller socialt. Ungefär 300 000 personer har ett utvecklat alkoholberoende.

Alkoholism, eller kroniskt alkoholberoende, är en sjukdom som innebär att du inte kan styra över hur ofta och hur mycket du dricker. Den kan vara förknippad med skamkänslor och ett moraliserande kring att “du har dig själv att skylla” – men alkoholproblem har ofta komplexa förklaringar och det finns även genetiska faktorer som kan öka sårbarheten att drabbas.

Alkoholens konsekvenser

Vid hög konsumtion är risken stor att kroppen tar skada, men även personer som dricker måttligt kan drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar eftersom vi är olika känsliga för alkohol. Hjärnan påverkas negativt och även hjärtat, levern och andra organ kan skadas. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har mer än 60 sjukdomar ett samband med hög alkoholkonsumtion – det finns till exempel en tydlig koppling till olika cancerformer. I Sverige dör tusentals människor till följd av alkoholrelaterade sjukdomar varje år.

Alkoholmissbruk orsakar även psykisk ohälsa. Ångest och depression är särskilt vanligt i samband med alkohol och uttalade alkoholproblem får ofta negativa konsekvenser även för den som är anhörig. Alkoholproblem kan leda till ekonomiska och sociala problem och drabbar dessutom andra människor i samband med exempelvis känsloutbrott och rattfylleri. Ungefär var tredje dödsolycka i Sverige har en koppling till alkohol, hälften av alla självmord är alkoholrelaterade och när det gäller våldsbrott är två av tre gärningsmän påverkade av alkohol.

Symptom vid alkoholproblem

Vid ett tillfälligt intag av för mycket alkohol påverkas hjärnans nervceller direkt och du får symptom som sämre omdöme och reaktionsförmåga, dålig balans och minnesluckor. Muskler och känslor blir svåra att kontrollera, du sover dåligt och kanske även blir illamående och kräks. En riktigt hög promillehalt av alkohol i blodet kan leda till medvetslöshet och alkoholförgiftning – ett livshotande tillstånd som kräver vård akut.

När intaget av alkohol har skapat ett beroende kan du få samma besvär, men oftast med mer bestående symptom.

Fysiska symptom vid långvarigt alkoholintag:

• högt blodtryck

• magkatarr och magsår

• rubbningar i hjärtats rytm

• infertilitet och impotens

• epileptiska anfall

• abstinensbesvär som skakningar, svettningar och hög puls.

Psykiska symptom vid långvarigt alkoholintag:

• sömnproblem

• ångest och oro

• depression

• nedsatt minnesfunktion

• irritabilitet.

Alkoholpsykos, som delirium tremens, kan uppstå i samband med långvarigt intag av alkohol om du plötsligt slutar att dricka. Då kan du uppleva abstinens när kroppen inte får det förväntade intaget av alkohol. Typiska symptom är hjärtklappning och ångest, förvirring, hallucinationer, skakningar och svettningar.

Alkoholrelaterade följdsjukdomar

Vid långvarigt hög alkoholkonsumtion brukar kroppen ta skada, men ibland kan även personer som dricker måttligt drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar. Det kan röra sig om bland annat leversjukdomar, hjärtsjukdomar och stroke. B-vitaminbrist till följd av långvarigt alkoholintag kan även orsaka svåra minnesstörningar på grund av nervcellsdöd i hjärnan. Det kan också handla om personlighetsförändringar till följd av ett för högt alkoholintag eller vid begynnande “alkoholdemens”. 

• B-vitaminbrist – svår brist på B1 i kombination med undernäring kan orsaka nervskador i hjärnan och leda till så kallat Wernicke-Korsakoffs syndrom 

• leversjukdomar – fettlever, gulsot (hepatit) och skrumplever

• mag-tarmsjukdomar – magsår och sår i matstrupen

• hjärtproblem – rytmrubbning, hjärtförstoring

• blodbrist – alkohol gör det svårare för kroppen att bilda röda blodkroppar

• hudproblem – ökad risk för psoriasis, eksem och andra hudbesvär

• benskörhet – alkohol hämmar produktionen av ny benmassa och ökar förlusten av kalcium

• stroke – alkohol innebär en ökad risk för blödning

• cancer – alkohol har klara samband med bland annat cancer i mun och svalg, levercancer, bröstcancer och tjocktarmscancer

• depression – risken att drabbas av depression ökar vid hög alkoholkonsumtion.

Alkohol minskar dessutom fertiliteten hos både kvinnor och män. Dessutom ökar risken för fosterskador under en graviditet.

Orsaker till alkoholproblem

Alkoholproblem kan drabba vem som helst och beror ofta på en kombination av flera olika saker. Vissa personer är mer sårbara och har lättare att utveckla ett beroende än andra – forskning om alkoholberoende fokuserar bland annat på hur nervcellerna i hjärnan påverkas av alkohol hos olika individer.

Alkoholberoende kan vara kopplat till genetiska faktorer, din allmänna livssituation och olika fysiska och psykiska besvär. Depression är en vanlig förklaring – alkoholproblem är ofta ett tecken på bakomligganda påfrestningar. Alkohol används ofta som så kallad självmedicinering för att tillfälligt dämpa ångest och oro. Det är ett kontraproduktivt beteende som både kan orsaka ett alkoholberoende och leda till en djupare depression.

Behandling vid alkoholproblem

Alkoholproblem behandlas på olika sätt beroende på hur allvarliga problemen är. Ett beroende kan till exempel behandlas med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT), gruppterapi, stödsamtal eller så kallad tolvstegsbaserad behandling. De olika terapiformerna hjälper dig att komma till insikt om dina problem och du får konkreta verktyg som gör det lättare att genomföra viktiga beteendeförändringar.

Alkoholproblem kan i vissa fall kräva behandling med olika typer av läkemedel, ibland under sjukhusvistelse i samband med abstinens.

Om ditt alkoholberoende har skadat kroppen på ett sätt som kräver läkemedelsbehandling av olika följdsjukdomar får du riktad, medicinsk behandling som kan variera stort beroende på sjukdomstillstånd. I flera fall, vid exempelvis leverpåverkan och benskörhet, kan besvären lindras eller till och med försvinna helt efter ett par månaders nykterhet.

Vad kan jag göra själv?

Om du dricker alkohol på ett sätt som påverkar din vardag, ditt arbete, ditt beteende eller dina relationer finns det anledning att sluta dricka. Det kan vara en stor utmaning, men du har mycket att vinna på att avstå från alkohol – både vad gäller din fysiska och mentala hälsa.

För att komma tillrätta med lindriga alkoholproblem kan du själv försöka ändra dina alkoholvanor genom att vara helt nykter en period eller i förväg bestämma hur mycket du får dricka under en viss tid. Det kan hjälpa att skriva ner ungefär hur mycket och hur ofta du dricker för att få en klar uppfattning om dina alkoholvanor. Om du snusar eller röker kan det underlätta att försöka undvika nikotin och tobak eftersom olika stimuli förstärker hjärnans belöningssystem och gör det svårare att avstå från alkohol.

Var uppmärksam på varningssignaler

Om du misstänker att du har ohälsosamma alkoholvanor och själv har svårt att sluta dricka är det viktigt att söka hjälp. Vid alkoholism eller vid risk för alkoholism finns det ofta tydliga varningstecken:

• du känner ett starkt sug efter alkohol

• du dricker mer, längre och oftare än du har tänkt dig

• du måste dricka mer än tidigare för att bli påverkad

• du får minnesluckor och känner skam för ditt drickande

• alkoholen har en central roll i ditt liv på bekostnad av annat

• du har försökt dra ner på alkoholen men lyckas inte

• du mår dåligt utan alkohol med sömnsvårigheter, skakningar och illamående

• du dricker i smyg eller tar en ”återställare” för att dämpa abstinensen

• du dricker för att orka med vardagen

• personer i din omgivning påpekar att du dricker för mycket

• alkoholen leder till ekonomiska problem, relationsproblem eller självmordstankar.

Har du svårt att begränsa ditt alkoholintag eller helt sluta dricka kan du få hjälp på flera olika sätt. Du kan vända dig till den vanliga sjukvården, beroendemottagningar, kommunen eller olika ideella organisationer.

Personer som lever nära någon med alkoholproblem kan också behöva hjälp. Om alkoholism finns i familjen kan du som anhörig ha svårt att veta vad du ska göra. För att hantera medberoende eller en svår situation kan du vända dig till exempelvis sjukvården och anhörigorganisationer.

När bör jag söka vård?

Om du tror att du dricker ohälsosamt mycket bör du vända dig till vården eller till en organisation som kan hjälpa dig att bryta ett beroende. Det gäller även om du använder alkohol på ett sätt som drabbar ditt arbete, ditt mående eller dina relationer.

Sök vård akut om du har abstinens eller om du i samband med alkoholintag får feber, hög puls, synbesvär, skakningar, svettningar eller känner dig förvirrad och hallucinerar.

Uppsök en akutmottagning eller en psykiatrisk akutmottagning om du får självmordstankar när du dricker alkohol.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid alkoholproblem. Vid alkoholproblem krävs ett fysiskt möte på någon av våra vårdcentraler. Vi gör en individuell bedömning baserat på din situation och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.