Adhd

Vad är adhd?

Adhd är en förkortning som står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Inom psykiatrin brukar det beskrivas som en neuropsykiatrisk funktionsvariation. De främsta utmaningarna vid adhd handlar om uppmärksamhet, överaktivitet och impulskontroll. Vissa påverkas på alla områden, andra har bara besvär med exempelvis överaktivitet – en hög energinivå är särskilt vanlig hos barn.

Adhd kan göra det svårt att leva upp till de krav som ställs i skolan, på jobbet eller i sociala sammanhang. Med kunskap och förståelse blir det lättare för både dig själv och omgivningen att hantera olika utmaningar.

Adhd förekommer både hos barn och vuxna. Diagnosen ställs oftast i barndomen. Däremot finns det många vuxna med adhd som aldrig har fått en diagnos. Det beror på att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsvariationer har blivit betydligt större på senare år.

Numera är det lättare att fånga upp vad som ligger bakom olika beteenden. Vi vet också att adhd inte bara innebär utmaningar och svårigheter – du kan även ha uttalade styrkor och förmågor som andra saknar. Du kanske är snabbtänkt, handlingskraftig eller utåtriktad på ett sätt som gör att du drar igång olika projekt med stor intensitet och glädje.

Adhd delas in i olika huvudtyper:

• Främst uppmärksamhetssvårigheter
  AD står för Attention Deficit – bristande uppmärksamhet. Den här typen av adhd kallas även add, det vill säga adhd utan hyperaktivitet. Då har du svårt att koncentrera dig på vissa saker och tappar lätt fokus. Planering, organisationsförmåga och tidsuppfattning kan också vara stora utmaningar.

• Främst överaktivitet
  HD står för Hyperactivity Disorder – då kännetecknas din adhd av överaktivitet. Du har extra mycket energi i många sammanhang och kanske har svårt att sitta stilla eller komma till ro. Det är vanligt att agera impulsivt och inte alltid hinna tänka på konsekvenserna.

• Kombinerad adhd
  De flesta har en kombination av symptom som påverkar såväl uppmärksamhet som överaktivitet och impulskontroll.

Adhd som även kännetecknas av stora motoriska utmaningar kallas för adhd i kombination med dcd, Developmental Coordination Disorder. Skillnaden mellan adhd och adhd med dcd, som tidigare kallades för damp, är att personer med dcd har svårare att samordna olika muskelrörelser. Det kan till exempel vara svårt att hålla balansen, knäppa knappar, skriva eller uttala vissa ord.

Symptom

Adhd är en bred term och dina symptom kan vara mer eller mindre tydliga – det gäller både barn och vuxna. De flesta visar tecken på adhd redan före sju års ålder.

Överaktivitet i olika sammanhang kan vara tidiga tecken på adhd hos barn – det kan till exempel vara svårt att sitta stilla. Ungdomar och vuxna kan vara rastlösa och ha svårt att gå ner i varv. Överaktivitet kan också betyda att du inte alltid kan reglera din aktivitetsnivå efter situationen. Kanske har du extremt mycket energi i vissa sammanhang och blir istället passiv eller väldigt trött i andra situationer.

Bristande impulskontroll kan betyda att du agerar direkt utan att tänka på konsekvenserna – eller genast uttrycker vad du känner eller tycker, utan filter mot omgivningen.

Om du har problem med uppmärksamhet eller fokus är det lätt att bli distraherad eller tappa intresset. Då blir det en större utmaning att genomföra olika uppgifter. Adhd kan även påverka din förmåga att planera, komma i tid och hålla ordning.

Överaktivitet – vanliga svårigheter:

• att sitta stilla – barn har särskilt ofta ett behov av att vara i rörelse, resa sig upp ofta eller röra på händerna och fötterna

• att koppla av – ofta finns en inre rastlöshet med många parallella aktiviteter eller tankar som gör det svårt att komma till ro, sömnproblem är också vanligt

• att sätta gränser eller inse egna begränsningar – en ständigt hög aktivitetsnivå eller en oförmåga att säga nej eller stopp i tid kan leda till stress, ångest och utmattning.

Impulsivitet – vanliga svårigheter:

• att lyssna, låta andra prata och vänta på din tur – det är vanligt att vara otålig, prata mycket själv, avbryta samtal och inte hinna tänka på att ta hänsyn till andra

• att kontrollera egna känslor – om du känner dig arg eller frustrerad visar du kanske det väldigt tydligt, men du kan också överväldigas av känslor som påverkar dig starkt inombords

• att tänka efter före – många agerar snabbt utan att hinna tänka på konsekvenserna

• att ha koll på kroppen – överaktivitet och uppmärksamhetsbesvär kan ibland leda till att du snubblar eller verkar klumpig eftersom kroppen reagerar innan hjärnan hinner tänka efter.

Uppmärksamhet – vanliga svårigheter:

• att fokusera på det väsentliga – du har lätt att bli distraherad, byter snabbt samtalsämne eller kan tappa intresset för en uppgift eller ett samtal som känns svårt eller tråkigt

• att vara uppmärksam på detaljer – kan till exempel visa sig i form av slarvfel eller svårighet att följa en instruktion

• att planera och organisera vardagen – bristande tidsuppfattning och organisationsförmåga gör det ofta svårare att passa tider och skapa struktur i vardagen

• att fullfölja olika uppgifter – det kan vara svårt att hitta tålamod och motivation för att exempelvis göra färdigt läxor eller läsa en hel bok

• glömska – du kanske glömmer bort inbokade aktiviteter eller tappar bort nycklar, skolböcker eller något annat som du verkligen behöver

• prokrastinering – du skjuter upp saker till sista stund, till exempel börjar studera först kvällen innan ett prov.

Vanliga besvär i samband med adhd

Personer med adhd har ofta ett eller flera andra fysiska eller psykiska besvär. Många har sömnproblem eller är särskilt sårbara för stress, depression, ångest och oro. Inlärningssvårigheter som dyslexi är också vanligt.

Neuropsykiatriska funktionsvariationer inom autismspektrumet förekommer oftare hos personer med adhd och även exempelvis tvångssyndrom. Missbruk eller ätstörningar kan också finnas med i bilden. Andra har fysiska besvär, exempelvis mag-tarmproblem eller smärttillstånd.

Orsaker

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar adhd, men det finns tydliga genetiska kopplingar. Det är vanligt att någon annan i familjen eller släkten har en liknande funktionsvariation som påverkar de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, aktivitet och impulskontroll.

Studier visar att personer med adhd har en lägre nivå av olika signalsubstanser som exempelvis dopamin. Det påverkar nervcellernas kommunikationsförmåga på ett sätt som kan göra det svårare att fokusera, känna motivation eller hantera egna impulser och känslor.

Faktorer som kan ha en koppling till olika former av adhd:

• ärftlighet

• indirekt exponering för alkohol, rökning eller narkotiska preparat under fostertiden

• passiv rökning eller exponering för bly under småbarnsåren

• förlossningskomplikationer och låg födelsevikt.

Adhd hos barn och unga

Diagnosen adhd är vanligare hos barn – det beror på att det oftare är barn än vuxna som utreds. För att ställa diagnosen adhd krävs tydliga symptom före 12 års ålder. Ungefär hälften av barnen får betydligt lindrigare symptom som vuxna.

Hos små barn är ofta överaktivitet eller hyperaktivitet det mest framträdande symptomet. Det är också vanligt att alltid följa sina egna impulser. I den tidiga skolåldern kan det vara svårt att sitta stilla. Att vara hyperaktiv eller överaktiv behöver däremot inte vara ett typiskt symptom hos alla barn – vissa har istället en lägre aktivitetsnivå än andra. Adhd utan hyperaktiviteten kan visa sig i form av ängslighet, överdriven oro eller ångest.

Uppmärksamhetssvårigheter påverkar förmågan att koncentrera sig och bibehålla fokus – det kan vara särskilt utmanande att fokusera på en uppgift som inte känns motiverande eller intressant. Många barn blir lätt störda eller distraherade av allt som pågår i omgivningen. Andra vanliga besvär vid adhd är svårigheter att planera, ta ansvar och se konsekvenserna av det egna beteendet.

Exempel på besvär hos barn med adhd:

• hög energinivå som gör det svårt att sitta stilla

• bristande impulskontroll och oförmåga att styra sitt beteende

• snabba humörsvängningar och vredesutbrott

• koncentrationsbesvär som gör det svårt att behålla fokus på en sak i taget

• sömnproblem, ofta svårigheter att somna och komma till ro

• tystlåtenhet

• blyghet

• motoriska svårigheter.

Andra tänkbara förklaringar

Att vara väldigt aktiv, ha svårt att sitta stilla eller koncentrera sig i skolan behöver inte vara tecken på adhd – det kan även handla om vanlig rastlöshet eller lite sen skolmognad. Vissa barn har lättare för praktiskt än teoretiskt skolarbete. Koncentrationssvårigheter kan även bero på helt andra saker, till exempel relationsproblem, besvärliga hemförhållanden eller ångest och oro. Ibland kan fysiska sjukdomstillstånd påverka koncentrationen.

Inlärningssvårigheter som dyslexi kan först ge intryck av att barnet har svårt med uppmärksamhet eller koncentration. Å andra sidan kan inlärningssvårigheter förekomma i kombination med adhd. Som förälder är det inte alltid lätt att förstå skillnaden och därför är det bra att ta hjälp av psykiatrin, så att ditt barn får rätt hjälp och stöd.

Utredning och behandling vid adhd

Om du har stora besvär med överaktivitet, impulskontroll, uppmärksamhet eller koncentration på ett sätt som försvårar din vardag kan du behöva göra en neuropsykiatrisk utredning. Ibland kan exempelvis sömnproblem, ångest och stressrelaterade besvär också vara tecken på adhd. Vid misstanke om adhd får du ofta träffa både en läkare och en psykolog.

Elevhälsan på skolan ansvarar för att fånga upp och hjälpa barn som kan behöva utredas för olika former av adhd. De gör ofta en basutredning och kan därefter förmedla kontakt med exempelvis BUP, barn och ungdomspsykiatrin, för vidare utredning.

Om det finns anledning att träffa en läkaren kontrolleras bland annat puls, blodtryck och blodprover för att utesluta fysiska orsaker. En psykolog hjälper dig att tydliggöra eventuella svårigheter och utmaningar. Under en utredning är det även vanligt att en nära anhörig intervjuas för att få en bra helhetsbild. När det gäller barn kan förskolepersonal, lärare eller pedagoger också delta i utredningen.

Ibland räcker det att få veta att du har just adhd för att du ska få bättre förutsättningar att hantera olika utmaningar i vardagen. Personer som får diagnosen adhd efter en utredning, som barn eller vuxen, har ofta lättare att förhålla sig till känslor och beteenden eftersom det finns en tydlig förklaring.

När du har fått en diagnos kan du få hjälp att förstå och hantera de utmaningar som din funktionsvariation kan medföra. Samtidigt får du möjlighet att ringa in och ta vara på dina personliga styrkor och förmågor. Om du behöver mer stöd i samband med adhd eller hjälp i vardagen kan du även få träffa exempelvis en arbetsterapeut.

Vid adhd kan du även få behandling med vissa läkemedel som kan lindra olika besvär, till exempel centralstimulerande medicin som höjer nivån av dopamin och noradrenalin i hjärnan. Då brukar det bli lättare att komma igång med olika åtaganden, koncentrera sig, kontrollera impulser och hitta en mer balanserad aktivitetsnivå.

Vad kan jag själv göra?

Adhd brukar vara lättare att hantera om du skapar en tydlig struktur i vardagen. Fasta rutiner för mat, sömn och fysisk aktivitet är en bra början. Det kan även underlätta att göra ett dagsschema, så att du vet vilka aktiviteter du ska fokusera på.

Kunskap om adhd är också en viktig del – om du förstår varför du själv eller exempelvis ditt barn känner eller beter sig på ett visst sätt blir det lättare att hantera en funktionsvariation som adhd. En lugn, trygg och stödjande miljö skapar också bättre förutsättningar.

Så här kan du underlätta vardagen:

• ät på regelbundna tider – kroppen och hjärnan behöver näring för att fungera bra, därför är det viktigt att inte hoppa över eller glömma bort att äta

• prioritera sömnen – goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för stress och andra utmaningar

• rör på dig – fysisk aktivitet är ett bra sätt att få utlopp för energi, samtidigt motverkar du stress på ett naturligt sätt

• skapa struktur i din dag – försök att planera dina aktiviteter i förväg, skriv gärna ner vad du ska göra så att du vet hur du ska prioritera och hinna med

• undvik stress – se över din livssituation och försök att hitta en bra balans i vardagen, du kan även prova olika avslappningstekniker eller andra aktiviteter som fungerar bra för just dig

• informera personer i din närhet – det underlättar ofta om familj, vänner, kollegor eller skolpersonal känner till din adhd, tillsammans kan ni anpassa olika krav och förväntningar såväl hemma som i skolan eller på jobbet.

Stöd och hjälp till närstående

Om du är förälder till ett barn som har utmaningar med adhd kan du få stöd bland annat via BUP och mottagningar som arbetar med hälsa och habilitering. I vissa fall kan du ansöka om ekonomiskt stöd hos Försäkringskassan, till exempel vårdbidrag, tillfällig föräldrapenning och assistansersättning.

Om du är vuxen och själv har någon form av adhd-diagnos kan du få stöd och hjälp via psykiatrin och habiliteringen.

Som anhörig är det viktigt att känna till vilka utmaningar ditt barn eller närstående har. Det finns mycket information om adhd och även stödföreningar som kan ge dig ökad kunskap och förståelse. Då blir det ofta lättare att hantera praktiska vardagsproblem, minska stress och onödiga konflikter.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du eller ditt barn har adhd-liknande utmaningar som påverkar vardagen negativt. Det kan handla om koncentrationsbesvär, impulskontroll eller överaktivitet. Du bör även söka vård om du har besvär som leder till exempelvis sämre självkänsla, ångest eller depression.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få en första bedömning vid adhd. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. För att konstatera och behandla olika adhd-diagnoser krävs ofta ett fysiskt möte i kombination med en psykiatrisk utredning. Kry utför inga utredningar, men vi kan hjälpa dig med en första bedömning av dina besvär, med att hitta rätt i vårdkedjan samt i vissa fall remittera dig vidare.

Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under mötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.