Add – adhd med främst uppmärksamhetssvårigheter

Vad är add?

Add är ett äldre begrepp för adhd med främst uppmärksamhetssvårigheter. Adhd är ett samlingsnamn för neuropsykiatriska funktionsvariationer. Add är en del av samma förkortning och står för Attention Deficit Disorder, det vill säga adhd utan hyperaktivitet eller överaktivitet.

Eftersom begreppet add fortfarande är så vanligt förekommande i dagligt tal använder vi den benämningen i texten nedan. Men add är alltså inte längre det formella namnet för diagnosen.

Add ger ofta mindre tydliga symptom än adhd som inkluderar överaktivitet. Add kännetecknas främst av bristande uppmärksamhet som kan göra det svårt att behålla fokus och koncentrera sig på vissa saker. Planering, organisationsförmåga och tidsuppfattning kan också vara stora utmaningar i vardagen. Därför kan add göra det svårare att leva upp till de krav som ställs i skolan, på jobbet eller i sociala sammanhang. Med kunskap och förståelse blir det lättare för både dig själv och omgivningen att hantera olika utmaningar.

Du kan ha såväl add som adhd som både barn och vuxen. Diagnosen ställs oftast i barndomen. Däremot finns det många vuxna med add och adhd som aldrig har fått en diagnos eftersom kunskapen om neuropsykiatriska funktionsvariationer har blivit betydligt större på senare år.

Numera är det lättare att fånga upp vad som ligger bakom olika beteenden, även hos en vuxen med add som får en diagnos förhållandevis sent i livet. Vi vet också att adhd med eller utan överaktivitet inte bara innebär utmaningar och svårigheter – du kan även ha uttalade styrkor och förmågor som andra saknar. Kanske är du särskilt uppfinningsrik, kreativ eller intresserad av vissa ämnen eller aktiviteter som du tar dig an med stor glädje och intensitet.

Symptom

Add eller adhd utan överaktivitet kan ge mer eller mindre tydliga symptom, men det handlar främst om utmaningar som rör uppmärksamhet och koncentration. För de flesta blir det tydligt redan i den tidiga skolåldern. Det kan vara svårt att behålla fokus och lätt att bli distraherad av annat. Då blir det en större utmaning att genomföra olika uppgifter. Add kan även påverka din förmåga att planera, komma i tid och hålla ordning.

Exempel på uppmärksamhetssvårigheter vid add:

• att fokusera på det väsentliga – du blir lätt distraherad, byter snabbt samtalsämne eller kan tappa intresset för en uppgift eller ett samtal som känns svårt eller tråkigt

• att vara uppmärksam på detaljer – kan till exempel visa sig i form av slarvfel eller svårighet att följa en instruktion

• att planera och organisera vardagen – bristande tidsuppfattning och organisationsförmåga gör det ofta svårare att passa tider och skapa struktur i vardagen

• att fullfölja olika uppgifter – det kan vara svårt att hitta tålamod och motivation för att exempelvis göra färdigt läxor eller läsa en hel bok

• glömska – du kanske glömmer bort inbokade aktiviteter eller tappar bort nycklar, skolböcker eller något annat som du verkligen behöver.

Vanliga besvär i samband med add

Personer med add och andra former av adhd har ofta ett eller flera andra fysiska eller psykiska besvär. Sömnproblem är särskilt vanligt, men även sårbarhet för stress, depression, ångest och oro. Vissa har inlärningssvårigheter som dyslexi.

Neuropsykiatriska funktionsvariationer inom autismspektrumet förekommer oftare hos personer med olika former av adhd och även exempelvis tvångssyndrom. Missbruk och ätstörningar kan också finnas med i bilden. Andra har fysiska besvär, exempelvis smärttillstånd eller mag-tarmproblem.

Orsaker till add

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar add eller andra former av adhd, men det finns tydliga genetiska kopplingar. Det är vanligt att någon annan i familjen eller släkten har en liknande funktionsvariation som påverkar de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, aktivitet och impulskontroll.

Forskning visar att personer med add och andra former av adhd har en lägre nivå av signalsubstanser som exempelvis dopamin. Det påverkar nervcellernas kommunikationsförmåga på ett sätt som kan göra det svårare att fokusera, känna motivation eller hantera egna impulser och känslor.

Faktorer som kan ha en koppling till olika former av adhd:

• ärftlighet

• indirekt exponering för alkohol, rökning eller narkotiska preparat under fostertiden

• passiv rökning eller exponering för bly under småbarnsåren

• förlossningskomplikationer och låg födelsevikt.

Add hos barn och unga

Diagnosen adhd med främst uppmärksamhetssvårigheter är vanligare hos barn, precis som andra adhd-diagnoser. Det beror på att det oftare är barn än vuxna som utreds. För att ställa diagnosen adhd krävs tydliga symptom före 12 års ålder. Många får lindrigare symptom som vuxna.

Uppmärksamhetssvårigheter påverkar förmågan att koncentrera sig eller lyssna ordentligt. Det kan vara särskilt utmanande att fokusera på en uppgift som inte känns motiverande eller intressant. Många barn blir lätt störda eller distraherade av omgivningen. Andra vanliga besvär vid add är nedsatt förmåga till konsekvenstänk, att planera, organisera och genomföra aktiviteter. Att påbörja och slutföra uppgifter kan också vara en utmaning. Slarvfel förekommer ofta.

Add hos barn kan även visa sig i form av ängslighet, överdriven oro eller ångest. Till skillnad från adhd som även inkluderar överaktivitet kan barn med add ibland ha en lägre aktivitetsnivå än andra.

Exempel på besvär hos barn med add:

• snabba humörsvängningar och vredesutbrott

• koncentrationsbesvär som gör det svårt att behålla fokus på en sak i taget

• sömnproblem, ofta svårigheter att somna och komma till ro

• tystlåtenhet

• blyghet

• motoriska svårigheter.

Andra tänkbara förklaringar

Svårigheter att koncentrera sig eller vara uppmärksam i skolan behöver inte vara tecken på add – det kan även handla om vanlig rastlöshet eller lite sen skolmognad. Vissa barn har lättare för praktiskt än teoretiskt skolarbete. Relationsproblem, besvärliga hemförhållanden eller exempelvis ångest och oro kan också orsaka koncentrationssvårigheter. Ibland kan fysiska sjukdomstillstånd påverka koncentrationen.

Inlärningssvårigheter som dyslexi kan ibland ge intryck av att barnet har svårt med uppmärksamhet eller koncentration. Samtidigt kan inlärningssvårigheter förekomma i kombination med add. Add kan också likna kombinerad adhd som även kännetecknas av överaktivitet, svårigheter att komma till ro och impulsivitet som till exempel gör att ditt barn agerar snabbt utan att hinna tänka på konsekvenserna.

Som förälder är det inte alltid lätt att förstå skillnaden mellan olika beteenden eller diagnoser. Därför är det bra att ta hjälp av psykiatrin, så att ditt barn får rätt hjälp och stöd.

Utredning och behandling vid add

Om du har stora besvär med uppmärksamhet eller koncentration på ett sätt som försvårar din vardag kan du behöva göra en neuropsykiatrisk utredning. Sömnproblem, ångest och stressrelaterade besvär kan ibland också vara tecken på add eller adhd. Vid misstanke om adhd med eller utan hyperaktivitet får du ofta träffa både en läkare och en psykolog.

Elevhälsan på skolan ansvarar för att fånga upp och hjälpa barn som kan behöva utredas för olika former av adhd. De gör ofta en basutredning och kan därefter förmedla kontakt med exempelvis BUP, barn och ungdomspsykiatrin, för vidare utredning.

Om det finns anledning att träffa en läkare kontrolleras bland annat puls, blodtryck och blodprover för att utesluta fysiska orsaker. En psykolog hjälper dig att tydliggöra eventuella svårigheter och utmaningar. Under en utredning är det även vanligt att en nära anhörig intervjuas för att få en bra helhetsbild. När det gäller barn kan förskolepersonal, lärare eller pedagoger också delta i utredningen.

Ibland räcker det att få veta att du har just add eller adhd för att du ska få bättre förutsättningar att hantera olika utmaningar i vardagen. Personer som får diagnosen add efter en utredning har ofta lättare att förhålla sig till känslor och beteenden eftersom det finns en tydlig förklaring.

När du har fått en diagnos kan du få hjälp att förstå och hantera de utmaningar som din funktionsvariation kan medföra. Samtidigt får du möjlighet att ringa in och ta vara på dina personliga styrkor och förmågor. Om du behöver mer stöd i samband med add eller hjälp i vardagen kan du även få träffa exempelvis en arbetsterapeut.

Vid add och andra former av adhd kan du även få behandling med vissa läkemedel som kan lindra olika besvär, till exempel centralstimulerande medicin som höjer nivån av dopamin och noradrenalin i hjärnan. Då brukar det bli lättare att komma igång med olika åtaganden, koncentrera sig, kontrollera impulser och hitta en mer balanserad aktivitetsnivå.

Vad du själv kan göra

En tydlig struktur i vardagen brukar göra det lättare att hantera såväl add som andra former av adhd. Försök att skapa rutiner för mat, sömn och fysisk aktivitet. Ibland kan det underlätta att göra ett dagsschema, så att du vet vilka aktiviteter du ska fokusera på. En lugn, trygg och stödjande miljö brukar också skapa bättre förutsättningar.

Kunskap om din funktionsvariation gör det lättare att förstå och hantera olika känslor och beteenden.

Så här kan du underlätta vardagen:

• ät på regelbundna tider – kroppen och hjärnan behöver näring för att fungera bra, därför är det viktigt att inte hoppa över eller glömma bort att äta

• prioritera sömnen – goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för stress och andra utmaningar

• rör på dig – fysisk aktivitet är ett bra sätt att få utlopp för energi, samtidigt motverkar du stress på ett naturligt sätt

• skapa struktur i din dag – försök att planera dina aktiviteter i förväg, skriv gärna ner vad du ska göra så att du vet hur du ska prioritera och hinna med

• dela upp större uppgifter i små – att ägna sig åt samma uppgift under lång tid kan vara en utmaning, ibland kan det hjälpa att bryta ner den i mindre delar och arbeta intensivt med en del under en kortare tidsperiod

• undvik stress – se över din livssituation och försök att hitta en bra balans i vardagen, du kan även prova olika avslappningstekniker eller andra aktiviteter som fungerar bra för just dig

• informera personer i din närhet – det underlättar ofta om familj, vänner, kollegor eller skolpersonal känner till din add, tillsammans kan ni anpassa olika krav och förväntningar såväl hemma som i skolan eller på jobbet.

Stöd och hjälp till närstående

Om du är förälder till ett barn som har utmaningar med adhd eller add kan du få stöd bland annat via BUP och mottagningar som arbetar med hälsa och habilitering. I vissa fall kan du ansöka om ekonomiskt stöd hos Försäkringskassan, till exempel vårdbidrag, tillfällig föräldrapenning och assistansersättning.

Om du är vuxen och själv har någon form av adhd-diagnos kan du få stöd och hjälp via psykiatrin och habiliteringen.

Som anhörig brukar det underlätta att känna till vilka utmaningar ditt barn eller närstående har. Det finns mycket information om add och adhd, men också stödföreningar som kan bidra med ökad kunskap och förståelse. Då blir det ofta lättare att hantera praktiska vardagsproblem, minska stress och onödiga konflikter.

Då bör du söka vård

Sök vård om du eller ditt barn har add-liknande utmaningar som påverkar vardagen negativt. Det kan handla om exempelvis koncentrationsbesvär eller svårigheter att få vardagen att fungera. Du bör även söka vård om du har besvär som leder till exempelvis sämre självkänsla, ångest eller depression.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få en första bedömning vid add och andra former av adhd. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. För att konstatera och behandla olika adhd-diagnoser krävs ofta ett fysiskt möte i kombination med en psykiatrisk utredning. Kry utför inga utredningar, men vi kan hjälpa dig med en första bedömning av dina besvär, med att hitta rätt i vårdkedjan samt i vissa fall remittera dig vidare.

Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under mötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.