I den här texten använder vi ordet kvinna för en person med livmoder, äggledare och äggstockar och ordet man för en person som har testiklar. Vi vet att kön är ett spektrum och att det finns många sätt att identifiera sig på. Vi hoppas att den här texten kan vara hjälpsam ändå.
Vad orsakar bröstcancer?
En stor mängd östrogen i kroppen under långa perioder ökar risken för bröstcancer. Att få mens i tidig ålder och att komma in i klimakteriet sent innebär att östrogen påverkar kroppen extra länge. Hormonella preventivmedel eller en längre hormonbehandling mot klimakteriebesvär kan också öka risken för bröstcancer. Den förhöjda risken sjunker efter avslutad behandling och efter ett par år av uppehåll är den tillbaka på normal nivå.
Är alla knölar i bröstet cancer?
Om du hittar en knöl i ditt bröst ska du alltid prata med en läkare. Men bara för att du har upptäckt en förändring behöver det nödvändigtvis inte vara cancer. Ungefär 9 av 10 knölar är godartade. Här kan du läsa mer om hur du undersöker dina bröst.
En knöl i bröstet kan bero på flera saker. Det kan vara en cysta, en vätskefylld blåsa, eller en bindvävsknuta som inte är cancerogen. Det kan också bero på körtelvävnad, så kallade täta bröst.
De flesta cystor försvinner av sig själva och är inget du behöver oroa dig för. Men om cystan är stor eller orsakar obehag kan man ta bort den. En bindvävsknuta brukar också försvinna med tiden. I vissa fall kan det behövas en operation för att avlägsna den.
När blir jag kallad på mammografi?
Risken för bröstcancer ökar med åldern och de flesta som drabbas är över 50 år. Det är viktigt att gå på de undersökningar man blir kallad till. En undersökning av brösten kallas för mammografi och innebär att brösten röntgas med en speciell teknik. Syftet med mammografi är att upptäcka bröstcancer tidigt – när du inte själv kan se eller känna symptomen. I Sverige kallas kvinnor som är 40–74 år till mammografi vartannat år.
Hur ser en bröstcancerbehandling ut?
Om du har symptom blir du kallad till mammografi, oavsett ålder. Du kan också behöva göra ett ultraljud.
Om bröstcancer misstänks efter röntgen kommer du att få göra en biopsi. Detta innebär att celler eller vävnad tas från ditt bröst för att sedan undersöka om de är cancerogena. Har bröstcancer blivit bekräftat beror behandlingen bland annat på vilken sorts bröstcancer du har, vilket stadium den är i och hur du mår i övrigt.
De flesta som får bröstcancer opereras. Ibland opereras bara en del av bröstet, andra gånger behöver hela bröstet tas bort.
Vad händer om jag är gravid och får bröstcancer?
Om du är gravid och får bröstcancer kommer du tillsammans med en läkare att avgöra vilken behandling som är bäst för dig.
Vilken behandling som ges beror på när i graviditeten bröstcancern upptäcks. Det går att bli opererad under alla delar av graviditeten. Efter vecka 16 går det att få cytostatikabehandling. Då är risken mycket liten för att fostret ska påverkas av behandlingen. Några typer av behandling, som strålbehandling, behöver vänta till efter förlossningen.
Du kan fortfarande gå på mammografi när du är gravid.
Är bröstcancer ärftligt?
En del former av bröstcancer kan vara ärftliga. Om du till exempel har generna BRCA1 och BRCA2 finns det risk att du utvecklar bröstcancer eller äggstockscancer.
Om du vet att det finns bröstcancer i familjen och du är orolig kan du prata med en läkare om gentestning. Alla är inte berättigade och du måste vanligtvis ha goda skäl för att få detta gjort. Till exempel om en släkting redan har testats och visat sig bära BRCA1 eller BRCA2.
Kan män få bröstcancer?
Ja, män kan få bröstcancer men det är mer ovanligt än att kvinnor drabbas. Cirka 50–60 män får sjukdomen varje år i Sverige och män får samma typ av behandling som kvinnor.
