Vad är apkoppor?
Apkoppor, eller “Monkeypox” som det heter på engelska, orsakas av ett apkoppsvirus som hör till familjen poxvirus. Apkoppor är inte en ny sjukdom, som covid-19 var när det kom. Däremot har apkoppor hittills varit en mycket ovanlig sjukdom hos människor. Sjukdomen existerar i två varianter i dagsläget, varav en mildare, och det är den varianten som sprids nu bland människor globalt. Sjukdomen har tidigare förekommit främst i tropiska regnskogsområden i västra och centrala Afrika. Smittan har påträffats bland annat hos ekorrar, den gambianska jättepåsråttan, sovmöss och olika apor. Fredag 20 maj klassades sjukdomen som allmänfarlig i Sverige, vilket betyder att varje nytt fall smittspåras och anmäls enligt smittskyddslagen. Det har förekommit allt fler fall i Europa senaste tiden och vi närmar oss 100 fall i Sverige nu, men siffran kan komma att öka.
Hur sprids apkoppor?
Smittvägen är vanligast från djur till människa men kan också spridas vid nära kontakt mellan människor. Enligt Folkhälsomyndigheten är sexuella kontakter viktigaste smittvägen just nu, men nära kroppskontakt-hud mot hud- utgör också en en risk. Smittorisken är minimal om man bara tar någon i hand som är smittad.
Smittan i Europa har än så länge framför allt skett mellan män som har sex med män, men enstaka andra kontakter (hushållskontakter) har påträffats.
Går det att skydda sig?
Då de flesta av fallen i Europa verkar ha skett via sexuella relationer bör du vara försiktig vid nya sexuella kontakter och undvika närkontakt med smittade. Kondom skyddar inte säkert mot apkoppor, då just hudkontakten kan ske ändå vid samlag. Smittan kan spridas via munnen och därmed vid kyssar, speciellt “djupa” kyssar.
Sjukvårdspersonal ska använda munskydd och annan nödvändig skyddsutrustning tills vidare.
Hur lång är inkubationstiden?
Ungefär 6-13 dagar, men kan variera mellan 5 och 21 dagar enligt Folkhälsomyndigheten.
Vad är symptomen?
Symptomen är oftast relativt milda. Det vanligaste symptomet på viruset som sprids nu är till en början feber, huvudvärk, ryggsmärta, svullna lymfkörtlar och trötthet. Symptomen varar oftast i ungefär en till tre dagar.
Under kommande två till fyra veckor sker en gradvis utveckling av utslagen, från små knottror till vätskefyllda blåsor som så småningom torkar och bildar sårskorpor. Utslagen förekommer främst över bålen, men kan även spridas till handflator och fotsulor, men även till slemhinnor som munhåla, tunga och genitalia. Ibland ger utslagen svåra smärtor.
Hur ställs diagnosen?
Via klinisk bild, det vill säga vilka symptom du uppvisar, vilka nära kontaktar du haft och vilka resor du gjort de senaste veckorna. Vid stark misstanke tas prover från blåsor och sår för att påvisa virusets arvsmassa (PCR). Eventuellt görs också en så kallad elektronmikroskopi.
Finns det någon behandling?
Det finns läkemedel som kan ha viss effekt mot infektionen och kan användas vid allvarlig sjukdomsbild s.k. antivirala läkemedel. De flesta behöver ingen behandling, sjukdomen läker ut av sig själv.
Preliminära data tyder på att människor som är smittkoppsvaccinerade kan ha ett skydd på 85 procent. Nu finns dessutom ett godkännande i EU och Sverige att vaccinera människor i riskgrupp som varit utsatta för smitta. Vaccinet ges på speciella mottagningar och bör helst ges 4 dagar efter exposition, eller senast två veckor efter. Det är inte fråga om någon massvaccinering som vid covid-19, och det aktuella vaccinet finns endast i mindre mängd för närvarande.
Vad ska jag göra om jag blir smittad eller misstänker smitta?
hänvisa dig till rätt enhet för undersökning och eventuell provtagning. Än så länge sker provtagning endast på utvalda mottagningar.
Din behandlande läkare kommer att ge dig all information du behöver. Undvik närkontakt med andra under tiden du har symptom och invänta provsvar.
