Vad är en ätstörning?
Ätstörningar är en psykisk sjukdom som kan drabba alla människor – oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller kroppsform.
De vanligaste ätstörningarna är:
Anorexia nervosa (AN): när en person försöker kontrollera sin vikt genom att inte äta tillräckligt eller träna för mycket – eller båda delarna samtidigt.
Bulimia nervosa (BN): när en person förlorar kontrollen över hur mycket de äter och sedan tar till extrema åtgärder för att undvika att gå upp i vikt.
Hetsätning (Binge Eating Disorder, BEN): när en person äter så stora portioner mat att de blir obehagligt mätta och illamående.
– Ätstörningar är ofta ett symptom på en underliggande smärta eller en inre konflikt, säger Madeleine Gauffin, psykolog på Kry. Hon berättar att de som drabbas av en ätstörning försöker kontrollera svåra känslor inom sig.
– De gör detta genom att kontrollera det som kan kontrolleras, exempelvis vad de äter och träning, säger Madeleine.
Personer med ätstörningar är vanligtvis mycket disciplinerade, något som kan visa sig genom att de tränar överdrivet mycket, äter väldigt restriktivt eller känner ångest över specifika livsmedel eller mat i allmänhet.
Vilka är varningssignalerna för en ätstörning?
Alla fall är olika men många som drabbas uppvisar liknande beteendemönster.
– Det börjar ofta med att de utesluter vissa livsmedel som socker, fett eller kött. Det är också vanligt att personen drar ner på antalet kalorier eller äter extremt små portioner, vilket kan vara tecken på anorexi. På utsidan kan det verka ”hälsosamt”, men det kan vara ett tecken på något djupare, som en ätstörning, säger Madeleine.
En person som har anorexi förstår sällan vilken näring kroppen behöver för att kunna fungera. Fokus ligger enbart på att äta så få kalorier som möjligt.
Hetsätning och bulemi är olika tillstånd, men den underliggande orsaken är ofta densamma. Båda sjukdomarna styrs av kontroll och att äta mycket mat väldigt snabbt.
– Att personen helst vill äta ensam kan vara ett tecken på hetsätning. Att göra noggranna kostscheman, täta toalettbesök och överdriven träning kan vara tecken på bulimi, säger Madeleine.
Det händer ofta att personer som drabbas av en ätstörning drar sig tillbaka och isolerar sig. Detta är ofta en konsekvens av att mat och ätande har en så central roll i våra liv och många miljöer triggar ätstörningen.
Hur hjälper jag någon med ätstörningar?
Även om tanken är god kan oönskade råd orsaka mer skada än nytta. Det viktigaste är att lyssna och finnas där.
1. Försök att inte konfrontera
– Att anklaga någon för att inte äta tillräckligt eller kräva att de söker hjälp är ingen bra idé, säger Madeleine och tillägger:
– Försök att hitta ett annat sätt att få kontakt med personen. Du kan till exempel säga: ”Jag har märkt att du verkar utesluta viss mat ur din kost och jag är orolig för dig”, eller helt enkelt: ”hur mår du idag?”.
2. Tänk på hur du pratar om mat
Att leva med en ätstörning kan vara väldigt jobbigt. Många har en inre monolog som styr vad de får och inte får göra när det kommer till ätande, så tänk på hur du pratar om mat.
– Undvik att prata om dieter, träning eller mat överlag eftersom det är saker som människor med ätstörningar redan ägnar stor del av sin dag åt att tänka på, säger Madeleine.
3. Fortsätt att inkludera dem – på ett bra sätt
När det gäller umgänge kan du försöka planera saker som inte är fokuserade kring mat.
– Hitta andra aktiviteter som inte är relaterade till mat och ätande, så att de bara kan vara sig själva, utan att behöva dra sig tillbaka, säger Madeleine. Det är mycket smärtsamt och utmanande för någon med ätstörning att exempelvis fika och se på när deras vänner äter godsaker. Dessa sociala situationer öppnar också upp för ifrågasättande av personen som lider av ätstörning och det kan kännas svårt att bemöta.
4. Visa ditt stöd
– Människor med ätstörningar vill skydda sig mot alla som vill få dem att försöka ändra sina matvanor. De kan vara rädda för att bli övertygade om att äta mer eller träna mindre. Istället kan du visa att du vill umgås, och försöka förstå hur de känner sig, säger Madeleine.
5. Ställ en enkel fråga
Vi glömmer ofta att se saker ur andras perspektiv, vilket inte alltid är så hjälpsamt.
– Försök att inte ta rollen som psykolog, säger Madeleine. Fråga istället: “Hur kan jag stötta dig i det här?”. Det är en väldigt viktig fråga som inte kan ställas för många gånger.
