Så påverkas din kropp av stress

Alla upplever stress någon gång – det är en del av livet. I små doser kan stress vara något positivt som tillfälligt hjälper dig att prestera och gör dig beslutsam, fokuserad och stark. Men om stressen pågår länge, utan att du får tillräckligt med återhämtning, så kan det istället leda till en rad olika hälsoproblem.

Hela kroppen är involverad i stressreaktionen Stress påverkar hela kroppen, men konsekvenserna ser olika ut beroende på hur länge stressen pågår.

Immunsystemet Stress hämmar immunförsvaret, något som på kort sikt faktiskt kan vara hjälpsamt i en situation då kroppens alla resurser behövs för att antingen fly ifrån, eller kämpa emot, en omedelbar fara.

Däremot kan långvarig stress innebära att din kropps naturliga förmåga att reglera inflammatoriska reaktioner sätts ur balans. Det kan också leda till en hämmad produktion av lymfocyter – de vita blodkroppar som skyddar kroppen vid infektion. Detta innebär att du är mer sårbar för både akuta och kroniska infektioner och sjukdomar. Dessutom riskerar eventuella befintliga sjukdomstillstånd att förvärras om du stressar under lång tid.

Matsmältningen När du är stressad frisätter din lever extra glukos (socker) på grund av högre kortisolhalter, en typ av stresshormon. Långvarig stress kan innebära att din kropp har en större mängd glukos än vad den klarar att bearbeta, vilket ökar risken för typ 2-diabetes.

I din tarm finns miljoner neuroner som är i ständig kommunikation med din hjärna. Stress påverkar denna hjärn-tarmkommunikation, vilket kan leda till smärta och obehag, uppblåsthet, sura uppstötningar och andra matsmältningsbesvär.

I tarmen finns bakterier som påverkar din hälsa på flera olika sätt. Stress kan leda till förändringar i tarmens bakterieflora, med följden att de välgörande bakterierna till stor del försvinner.

Aptiten (och vikten) Kroniska stressnivåer påverkar hjärnans belöningssystem och gör att du lättare faller för frestelsen att stoppa i dig socker, fett och salt.

Hos en del personer har stress motsatt effekt ‒ istället minskar aptiten, eftersom kroppen bokstavligen drivs på stresshormoner.

Du har en större benägenhet till bukfetma vid långvarig stress, eftersom kroppen är inställd på att samla fett istället för att bryta ner det. Det gör också att du kan ha svårare att tappa vikt.

Huden När du stressar frigörs pro-inflammatoriska ämnen i kroppen som kan leda till utbrott av eksem och psoriasis, men också flagnande eller kliande hud och skalp.

Stress fördröjer inte bara sårläkning, utan kan också leda till en överproduktion av olja i huden. Oljan blockerar hårsäckarna vilket kan leda till akne och finnar.

Hormoncykeln Långvarig stress kan störa den hormonella balansen mellan östrogen och progesteron som behövs för att menscykeln ska fungera optimalt och utan smärta eller humörförändringar.

Även din sexlust kan påverkas eftersom produktionen av könshormonet testosteron minskar när du är stressad.

Det psykiska måendet Stress som pågår länge gör dig mer sårbar för psykisk ohälsa. En stressad tillvaro kan leda till både ångest och oro. Om du inte får tillräckligt med återhämtning kan du också riskera att bli utmattad. Det är inte ovanligt att utveckla depression i samband med långvarig stress eller andra utmanande händelser, såsom exempelvis en skilsmässa, en stor förlust eller andra motgångar.

Stress kan också leda till beteendeförändringar som påverkar din förmåga att fatta beslut som är gynnsamma för din hälsa.

Annat Stress orsakar förändringar i dina blodkärl, vilket kan ge spänningshuvudvärk och, hos vissa personer, migrän. Huvudvärken kan dessutom förvärras av muskelspänningar, som är vanliga vid stress.

8 sätt att sänka stressnivåerna

Här följer några handfasta råd som kan hjälpa dig att bättre hantera stress i din vardag, och därmed öka ditt välmående.

Prioritera sömnen. Försök att få till 8 timmars sömn. Lägg dig senast 22 för att tillgodose dig de viktiga timmarna av sömn före midnatt. Värna om dina relationer. Upprätthåll och ge näring åt dina relationer med nära och kära, samt relationen med dig själv. Ät en anti-inflammatorisk kost. Minimera ditt intag av socker och processad mat till förmån för hälsosamma råvaror. Detta har en positiv inverkan på ditt humör eftersom blodsockret då hålls på en mer stabil nivå. Meditera. Starta en meditationsrutin ‒ börja med fem minuter om dagen och öka sedan gradvis. Forskning visar att meditation hjälper vid stress. Positiva förändringar i hjärnan har setts hos de som mediterar regelbundet. Minska stimulantia ‒ särskilt kvällstid. Begränsa skärmtid, kaffe- och alkoholintag och nikotinanvändning minst ett par timmar före läggdags. Att äta en stor middag strax före sänggåendet kan också störa sömnen. Spendera tid i naturen. Studier visar att efter bara 20 minuters vistelse i naturen minskar upplevelsen av stress, samtidigt som välbefinnandet ökar. Träna och utöva yoga. Både konditionsträning och yoga minskar de negativa effekterna av stress och hjälper kroppen, på både kort och lång sikt, att bättre hantera stressfulla situationer. Pröva samtalsterapi. Om du har obearbetade känslor och tankar som påverkar dig negativt, kan det spä på din upplevelse av stress. Samtalsterapi, i form av exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), kan vara en hjälpsam metod för dig som vill förändra dina tankemönster.

Om våra livsstilsråd

Här vill vi inspirera och informera om olika metoder som du kan prova för en hälsosam livsstil. Vi tänker att det kan vara motiverande och utvecklande att översätta forskning till handfasta råd. Med det sagt passar inte alla råd alla människor.

Råden är inte avsedda att ersätta behandling från din läkare eller psykolog. Om du har eller misstänker att du har ett medicinskt problem så kan du vända dig till oss på KRY för att få hjälp.

Referenser

Allt vi gör är baserat på forskning. De här artiklarna tyckte vi var intressanta. Kanske vill du också läsa mer?

1. Mao L, Jin H, Wang M, et al. Neurologic Manifestations of Hospitalized Patients With Coronavirus Disease 2019 in Wuhan, China. JAMA Neurol. Published online April 10, 2020
2. Bae Y-S, Shin E-C, Bae Y-S and Van Eden W (2019) Editorial: Stress and Immunity. Front. Immunol. 10:245
3. Morey, J. N., Boggero, I. A., Scott, A. B., & Segerstrom, S. C. (2015). Current Directions in Stress and Human Immune Function. Current opinion in psychology, 5, 13–17
4. van der Valk, E.S., Savas, M. & van Rossum, E.F.C. Stress and Obesity: Are There More Susceptible Individuals?. Curr Obes Rep 7, 193–203 (2018).
5. Yau, Y. H., & Potenza, M. N. (2013). Stress and eating behaviors. Minerva endocrinologica, 38(3), 255–267
6. Bin Saif, G. A., Alotaibi, H. M., Alzolibani, A. A., Almodihesh, N. A., Albraidi, H. F., Alotaibi, N. M., & Yosipovitch, G. (2018). Association of psychological stress with skin symptoms among medical students. Saudi medical journal, 39(1), 59–66
7. Sutin, A. R., Terracciano, A., Ferrucci, L., & Costa, P. T., Jr (2010). Teeth Grinding: Is Emotional Stability related to Bruxism?. Journal of research in personality, 44(3), 402–405
8. Yang, L., Zhao, Y., Wang, Y., Liu, L., Zhang, X., Li, B., & Cui, R. (2015). The Effects of Psychological Stress on Depression. Current neuropharmacology, 13(4), 494–504