Information om det nya coronaviruset liksom rekommendationer för hur du ska hantera situationen, finns tillgänglig överallt, dygnet runt. Även om mycket information är korrekt så är den stora utbredningen av information som saknar belägg problematisk.
Världshälsoorganisationen (WHO) menar att de inte bara kämpar mot en pandemi utan också en infodemi. Ett överflöd av felaktig information gör det svårt för människor att hitta fakta från pålitliga källor, korrekta råd och lämpliga rekommendationer.
Den krissituation som världen nu befinner sig i är en grogrund för oseriösa aktörer, som har för avsikt att, för egen vinning, dra nytta av människors rädsla. Dessutom är ovissa tider en bördig jord för konspirationsteorier. Välj därför källor med omsorg när du söker efter information om coronaviruset.
Trovärdiga källor ‒ internationella
Världshälsoorganisationen (WHO) WHO inrättades 1948 och är ett fackorgan inom FN, specialiserade på folkhälsa, med huvudkontor i Genève, Schweiz. De ska bland annat hjälpa sina 194 medlemsländer att främja hälsa och bekämpa sjukdomar såsom covid-19, ebola och dödliga mässlingutbrott. WHO har också processer för att motverka spridning av falsk information på sociala medier och ersätta dessa med evidensbaserad och vetenskapligt korrekt fakta.
European Center for Disease Prevention and Control (ECDC) ECDC är det organ inom EU som har till uppgift att stärka Europas gemensamma försvar mot infektionssjukdomar. De har som uppgift att samordna och sammanställa information om bland annat smittskydd, samt att ge råd till medlemsstaterna inom EU.
Trovärdiga källor ‒ nationella
I Sverige finns ett antal olika myndigheter som tillsammans bär ansvaret för hur beredskap och handling ska fungera vid kris.
Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndighetens uppdrag är att främja folkhälsa genom kunskapsbildning och stöd till de samhällsfunktioner som arbetar med hälsa och hälsoförebyggande verksamhet. Myndigheten har också till uppgift att skydda från olika former av hälsohot, därför är deras främsta uppgift under rådande coronakris att hantera smittspridning och smittskydd.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Sveriges samlade beredskap och krishantering koordineras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Deras uppgift är bland annat att samla och distribuera bekräftad och korrekt information till allmänheten och säkerställa att samhällsviktig verksamhet fungerar i en tid av kris.
3 frågor som identifierar falska nyheter
För att lättare upptäcka falska påståenden vad gäller coronaviruset, har vi sammanställt en lista med tre frågor som du kan använda dig av när du tar del av information.
- Vilken är källan? Kontrollera att informationen du tar del av även finns tillgänglig på de offentliga myndigheternas webbplatser.
- Hur är språket? Stavfel och felaktig grammatik kan tyda på opålitligt innehåll. Ansedda källor ser till att deras information är välskriven.
- Är något till salu? Se upp med specifika rekommendationer från ”experter” om att köpa produkter eller tjänster. Kanske är avsändaren inte oberoende, utan har ett personligt vinstintresse.
4 sätt att analysera vetenskaplig evidens
Medicinsk information som förekommer i medier bör vara baserad på vetenskapligt förankrad forskning. Du kan själv gå direkt till källan, om du vill veta mer. Vanligtvis återfinns forskningsartiklar publicerade i en vetenskaplig tidskrift.
All vetenskaplig forskning har inte lika hög standard. Här följer några riktlinjer för att känna igen trovärdig forskning med hög vetenskaplig kvalitet.
- Bekanta dig med de ledande medicinska tidskrifterna
Forskning som har publicerats i ledande medicinska tidskrifter har god kvalitet och hög trovärdighet. Exempel på sådana tidskrifter är The Lancet, New England Journal of Medicine, British Medical Journal och Journal of the American Medical Association. De flesta medicinska tidskrifter har även dedikerad information om coronaviruset.
- Titta efter en trovärdig studiedesign
Forskning pågår för att ta fram tester, behandlingar och vacciner mot det nya coronaviruset. Trovärdigheten hos en vetenskaplig studie ligger i vilken typ av studiedesign forskningen använt. Den högst ansedda och mest tillförlitliga metoden inom medicinsk forskning är en så kallad randomiserad kontrollerad studie (RCT). I en sådan studie väljs deltagarna slumpmässigt ut för att tillhöra en testgrupp eller en kontrollgrupp. Testgruppen får interventionen, det vill säga det som ska studeras (läkemedel eller annan behandling). Kontrollgruppen får placebo eller redan befintlig behandling.
- Ta reda på hur studien är finansierad
Är studien utförd av någon som tillverkar läkemedel eller är den oberoende? Är studien preliminär eller slutgiltig? Är den gjord på djur eller människor? Studier som görs på människor behöver ett stort antal personer för att ha en hög tillförlitlighet.
- Leta efter studier av sorten meta-analys eller systematisk översikt
Meta-analys är en studie av, och sammanställning på redan utförda och publicerade vetenskapliga artiklar inom ett visst ämne. En systematisk översikt sammanställer redan utförda studier inom ett forskningsområde men tar även fram relevant kunskap om en särskild frågeställning.
