Att upptäcka en knöl på kroppen kan vara oroväckande och det är lätt att befara det värsta. Men de flesta knölar är faktiskt ofarliga och behöver inte behandlas.
– De flesta knölar behöver du inte oroa dig för, säger Roshaan. Däremot finns det knölar som kan behöva behandling. Det är viktigt att uppsöka läkare om du är orolig för en knöl eller om den inte försvinner efter några veckor.
Varför det är viktigt att undersöka sin kropp regelbundet?
– Det är viktigt att känna sin egen kropp och undersöka sig själv med jämna mellanrum. På så sätt går det att upptäcka förändringar eller knölar snabbt och få råd från en läkare om det behövs, förklarar Roshaan.
Ta för vana att känna igenom bröst, armhålor och testiklar för att se om det finns några knölar. På så sätt lär du dig vad som är normalt eller inte för just dig.
Vad är skillnaden mellan en godartad och en elakartad knöl?
Godartade knölar (icke-cancerogena), som vanligtvis inte är något att bekymra sig för, är:
- mjuka
- sitter ytligt eller i fettlagret under huden
- flyttar på sig när du rör vid dem.
– Det finns dock egenskaper hos vissa knölar som du bör vara vaksam på, säger Roshaan.
Knölar som i regel behöver följas upp av läkare:
- är hårda och kan vara smärtfria
- flyttar sig inte utan sitter fast i hud eller vävnad
- blir större.
Vilka är de vanligaste orsakerna till att knölar uppstår?
Knölar och svullnader kan uppstå var som helst på kroppen. Vissa knölar finns bara på specifika delar av kroppen medan andra kan visa sig på många olika ställen. Vanliga exempel är:
- Lipom – en godartad fettknöl som känns slät och mjuk när man klämmer på den.
- Hudflikar – små, mjuka och hudfärgade utväxter på huden.
- Cystor – vätskefyllda knölar under huden som flyttar sig när man rör vid dem.
- Bölder i huden – hårda och ömma knölar som kan bli röda när man klämmer på dem och innehåller vätska.
– Bölder i huden innehåller ofta var och är ett tecken på infektion, säger Roshaan.
Var på kroppen är det vanligast att upptäcka knölar?
1. Brösten
Det är viktigt att komma ihåg att knölar i brösten är vanligt förekommande hos både kvinnor och män och att de allra flesta inte orsakas av bröstcancer. Det kan vara så att du har fått ett fibroadenom – en godartad knöl i bröstet som består av fibrös vävnad och körtelvävnad. Det kan också vara en cysta.
– Cystor i brösten är vanliga knölar som utvecklas naturligt på grund av hormonförändringar i takt med att du blir äldre, säger Roshaan.
Vad du ska titta efter
– Fibroadenom är släta knölar som rör sig lätt under huden när man trycker på dem, förklarar Roshaan. Personer som har fibrocystiska bröst kan ha svårt att upptäcka nya bröstknölar.
– Bröstcystor kan kännas mjuka eller hårda och variera i storlek. De är vanligtvis ovala eller runda och kan utvecklas snabbt var som helst i bröstet. Ibland kan de kännas obehagliga eller till och med göra ont, säger Roshaan.
Bröstcancerknölar är ofta hårda och brukar inte göra ont (även om vissa kan göra det). De har oregelbunden form och skiljer sig från omgivande bröstvävnad.
Hur ofta du ska kontrollera
Ta för vana att undersöka dina bröst en gång i månaden så att du vet hur de normalt känns och ser ut.
När du bör träffa en läkare
Försök att inte drabbas av panik om du hittar en knöl i bröstet. De allra flesta är godartade. Kontakta en läkare så snart du kan för en undersökning.
2. Hals och armhålor
Den vanligaste orsaken till knölar på halsen eller i armhålorna är svullna körtlar (eller lymfkörtlar) så kallad lymfadenopati. Svullna körtlar orsakas ofta av milda infektioner som förkylning, halsont och halsfluss. Körtlar kan också svullna upp på grund av olika tillstånd såsom reumatoid artrit eller vid olika cancersjukdomar.
– En annan typ av halsknöl är struma som är en onormal svullnad i sköldkörteln, förklarar Roshaan.
Vad du ska titta efter
Svullna körtlar känns som ömma, smärtsamma knölar på båda sidor av halsen, under käkarna eller i armhålorna. Allvarligare tillstånd kan göra körtlarna väldigt hårda, utan att de gör ont. Struma ger upphov till en knöl framtill på halsen.
– Storleken på den kan variera och flyttas uppåt och nedåt när du sväljer, säger Roshaan.
Hur ofta du ska kontrollera
Känn igenom halsen och armhålorna en gång i månaden. Passa på att känna igenom dem när du ändå undersöker brösten.
När du bör träffa en läkare
Svullna körtlar i samband med exempelvis förkylningar försvinner ofta av sig själva inom två veckor. Om körtlarna fortfarande är svullna efter två veckor bör du uppsöka läkare för en undersökning.
Om du hittar en svullen körtel trots att du inte har en pågående infektion ska du direkt kontakta vården.
En läkare kan också undersöka om din sköldkörtel är svullen vilket kan vara ett tecken på struma.
3. Testiklar
– Knölar och svullnader i testiklarna kan bero på olika saker, säger Roshaan. Det kan vara ofarliga knölar som vätskefyllda cystor eller svullna vener, så kallat pungbråck. Men ibland är de tecken på allvarlig bakomliggande sjukdom som exempelvis testikelcancer.
Vad du ska titta efter
Dina testiklar ska kännas fasta (men inte hårda) och släta, utan ojämnheter eller knölar.
Följande symptom kan vara tidiga tecken på testikelcancer:
- en hård knöl i testikeln
- en förstorad eller svullen testikel
- testikeln känns fastare än vanligt.
Hur ofta du ska kontrollera
Det är en bra idé att kontrollera dina testiklar varje månad, så att du är bekant med deras normala form och storlek.
När du bör träffa en läkare
Om du upptäcker knölar, svullnader eller andra förändringar är det viktigt att alltid uppsöka läkare för en bedömning så fort som möjligt.
4. Ljumskar
Vanliga orsaker till knölar i ljumskarna är svullna körtlar i samband med olika infektioner, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar.
Bråck kan också uppstå i ljumskarna. Sådana knölar orsakas av att en tarmslynga pressar sig igenom en försvagad muskel eller vävnadsvägg, förklarar Roshaan.
Vad du ska titta efter
– Ett ljumskbråck kan ofta tryckas tillbaka eller försvinna när du lägger dig ner. Bråck kan uppkomma vid hosta eller ansträngning och ibland gör det ont, säger Roshaan.
Hur ofta du ska kontrollera
Det är bra att känna igenom lymfkörtlarna i ljumskarna en gång i månaden. Detta kan göras samtidigt som du undersöker andra delar av kroppen.
När du bör träffa en läkare
Om du har en knöl i området kring ljumskarna bör du alltid boka tid hos en läkare för vidare undersökning.
5. Händer och handleder
– Ganglion, eller nervknutar, är godartade knölar som uppkommer längs senor eller leder i handleder och händer. Knölarna kan visa sig hos personer som lider av artros eller som har led- eller senskador från tidigare, säger Roshaan.
Vad du ska titta efter
Ganglioncystor är runda eller ovala och är fyllda med en geléaktig vätska. De kan kännas som små, fasta vattenballonger men går i regel att trycka ihop, förklarar Roshaan.
Hur ofta du ska kontrollera
Du behöver vanligtvis inte undersöka händer eller handleder regelbundet eftersom du märker när knölar uppkommer.
När du bör träffa en läkare
– Om du lägger märke till en ovanlig knöl på handen eller om den påverkar hur du använder handen, bör du kontakta läkare för att bli undersökt, säger Roshaan.
6. Ändtarm
En knöl som sitter i ändtarmen kan bero på hemorrojder. Venerna i ändtarmen kan töjas ut under tryck vilket orsakar blodfyllnad och utbuktning så att små, runda knölar uppstår. Detta kan orsakas av påfrestningar under tarmtömning, förstoppning eller diarré, graviditet och tunga lyft.
– Knölar kan också bero på rektalprolaps där en del av ändtarmsvävnaden tränger ut ur anus, men det är ovanligt, säger Roshaan.
Vad du ska titta efter
Hemorrojder inuti och i området kring ändtarmen kan orsaka klåda, smärta och ljusröd blödning efter att du haft avföring.
Hur ofta du ska kontrollera
Hemorrojder eller en rektalprolaps upptäcker du när du går på toaletten eller när du duschar så det är inget du behöver kontrollera regelbundet.
När du bör träffa en läkare
Knölar inuti och omkring ändtarmen ska undersökas av läkare för att utesluta allvarligare tillstånd, säger Roshaan.
När bör jag kontroller en knöl?
– Om du är orolig för en knöl och har haft den i mer än två veckor bör du kontakta läkare för att få den undersökt så snart som möjligt, säger Roshaan.
– Det är viktigt att regelbundet känna igenom sin kropp eftersom du kan upptäcka nya knölar i ett tidigare skede.
Uppsök alltid läkare om du har en knöl som:
- växer i storlek
- gör ont, är röd eller varm
- är hård och sitter fast i vävnad
- växer tillbaka/återkommer på nytt efter att ha tagits bort.
– En läkare går igenom historiken för dina symptom och undersöker knölen. Ibland kan en läkare direkt säga varför knölen uppstått och ge behandling för det, säger Roshaan och fortsätter:
– Om orsaken eller diagnosen är osäker kan en läkare skicka dig på ultraljudsundersökning för att bedöma knölen eller ta ett vävnadsprov av den som skickas på analys.
Vid oroande knölar kan en läkare remittera dig till vidare i sjukvården för undersökning.
