ALLMÄNT OM DIN HÄLSA

Kroppspositivism och fettfobi

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Dag Härdfeldt, legitimerad psykolog
Du kanske har läst om kroppspositivism och fettfobi på sociala medier eller i en artikel, men vad innebär uttrycken egentligen? Och ännu viktigare – hur kan man lära sig att bli mer positiv till sin kropp?

Trygg vård för hela familjen

Sök vård

Vad innebär kroppspositivism?

Vi lever i ett samhälle där vi konstant utsätts för retuscherade bilder av smala kroppar och viktminskningsreklam. Vissa kanske inte alls påverkas av detta, men för många kan ovan faktorer bidra till en negativ självbild.

Som en motsättning till ett “perfekt” yttre har kroppspositivism utvecklats och är idag en global rörelse där man uppmuntrar alla att känna sig stolta över sin kropp. Kroppspositivism handlar helt enkelt om att acceptera sig själv – oavsett ålder, kön, etnicitet eller storlek.

Vad innebär fettfobi?

Många kroppsaktivister pratar om något som kallas för fettfobi. En stigmatisering som handlar om att tjocka människor diskrimineras från delar av samhället på grund av deras storlek. Om du är överviktig antas du direkt vara lat och ohälsosam – ofta enbart baserat på din vikt. Det kan till och med vara svårare att få ett jobb om man är överviktig.

Det kroppsaktivister jobbar mot är att samhället ska lära sig att se bortom de fördomar som finns kring olika kroppsbyggnader.

Varför är det så viktigt med en positiv kroppsbild?

Inom psykologin finns det ett begrepp som kallas villkorad självkänsla. Det innebär att vi alla har områden i livet som vi mäter vårt egenvärde efter; exempelvis karriär, social status, idrottsprestationer, föräldraskap eller kroppsbild. Dessa förväntningar är viktiga för att motivera oss – men det finns förstås två sidor av myntet.

Om utseendet är viktigt för dig kan din självkänsla gå lite upp och ned beroende på hur du känner dig när du tittar dig i spegeln. För att du ska må bra är det väldigt viktigt att du jobbar mot att utveckla en långsiktig och positiv kroppsbild.

Orsaker till en negativ kroppsbild

Det finns både externa och interna faktorer som kan leda till en negativ kroppsbild. Att hela tiden utsättas för bilder på “perfekta” kroppar i tidningar och sociala medier kan göra att man känner sig missnöjd med sin egen kropp.

Känslorna kring din egen kropp kan även spåras så långt tillbaka som till barndomen. Om du blev retad eller mobbad i skolan, eller fick ta emot negativa kommentarer om din kropp från din familj kan din kroppsbild påverka dig i vuxen ålder. Olika traumatiska händelser kan också påverka hur du känner inför din kropp.

Om du tror att du lider av dysmorfofobi eller om din kroppsbild påverkar ditt dagliga liv och hindrar dig från att göra saker du älskar ska du alltid söka professionell hjälp. Börja med att prata med din läkare som kan remittera dig till en psykolog.

4 steg mot en hälsosam inställning till din kropp

Det kan vara lättare sagt än gjort att acceptera sin kropp. Men det finns några saker du kan ta för vana att göra varje dag för att skapa en bättre självkänsla och en mer positiv bild av dig själv. Vi hoppas att följande råd kan lära dig att acceptera dig själv – inifrån och ut.

1. Förändra din inre röst Positiva affirmationer som ”jag är vacker” fungerar inte om du inte känner dig vacker. Intentionen är bra, men det enda du gör är att trycka ned en negativ känsla och från ett psykologiskt perspektiv är det inte särskilt hjälpsamt.

Ett mer effektivt sätt att tackla din inre röst på är att träna på att se tankar för vad de är: bara tankar. Och tankar i sig är inte farliga och de är alltid övergående. Så småningom kommer ditt perspektiv att förändras och tankarna har inte längre en sådan stor kraft över dig.

Det första steget är att observera dina tankar. Om du passerar spegeln och varje gång tänker ”jag är för tjock” eller ”vad ful jag är” så lagras tanken som fakta. Prova istället att ge dig själv en mer korrekt utvärdering, exempelvis ”just nu ser jag min kropp som tjock”.

Försök också lära din inre röst att “tjock” inte är en förolämpning och “smal” är inte en komplimang. Det ska inte ligga någon värdering i de orden. Det kanske verkar obetydligt, men med övning kommer det att göra stor skillnad.

2. Programmera om ditt tankesätt Det finns en vanlig tankefälla som kallas ”svartvitt tänkande”. Det är ett tillstånd där hjärnan förenklar allt i två binära tillstånd – bra eller dåligt, fult eller vackert, misslyckad eller framgångsrik.

Ett exempel kan vara när du ser dig i spegeln och du har fixat håret, kläderna sitter bra och du har en fin solbränna – men istället fokuserar du på den lilla finnen i pannan och tänker: ”jag ser hemsk ut idag”. Då är det viktigt att påminna sig om att det handlar om svartvitt tänkande och inte nödvändigtvis en sanning. Dessutom är det förmodligen bara du själv som är fixerad vid finnen i pannan. Människorna du umgås med lär inte ens märka av den.

En annan vanlig tankefälla är “personalisering” som innebär att du tar saker alldeles för personligt. Du kanske ser någon som skrattar några bord bort på restaurangen och antar automatiskt att de skrattar åt dig. Då behöver du stanna upp och reflektera över ditt tankesätt. Med största sannolikhet skrattar personerna åt något helt annat – försök att intala dig själv det när hjärnan vill spela dig ett spratt.

3. Öva på att känna medkänsla till dig själv Ställ dig själv frågan hur det skulle kännas om du var lika kritisk mot dina vänner som mot dig själv. Det är för många otänkbart – så varför talar du till dig själv på det viset?

Att känna medkänsla till sig själv handlar om att inse att det inte är okej att behandla sig själv illa. Det innebär att du uppmärksammar och omformulerar hur du tänker, känner och agerar mot din kropp. Öva på att behandla dig själv med samma vänlighet och respekt som du behandlar människor du tycker om.

4. Följ kroppsaktivister på sociala medier Det finns många inspirerande konton på sociala medier som lyfter frågor om kroppskomplex, kroppspositivism och fettfobi. Gör en snabb sökning på Google och få tips på vilka konton du kan följa – eller leta runt själv på Instagram och följ de som faller dig i smaken. Det viktigaste är att du följer konton som får dig att må bra och som hjälper dig att inse att du inte är ensam.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry om du mår dåligt över din kropp och det påverkar dig i din vardag. En psykolog gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad psykologbehandling alternativt remitterad till vidare vård. Hos oss får du prata med en psykolog redan samma dag som du söker hjälp.

Sök vård

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Fler artiklar

Så kommer du igång med träningen
Allmänt om din hälsa – 9 juni 2024

Så kommer du igång med träningen 2024 – fysioterapeutens råd

Louise Levin, fysioterapeut på Kry, ger tips och råd om hur du kommer igång med träningen.

Läs mer

Anmäl dig till Krys nyhetsbrev

Våra nyhetsbrev innehåller livsstilsartiklar, hälsosamma råd och aktuell information.