Varje år får cirka 30 000 svenskar besked om att de har cellförändringar. Av dessa utvecklar ungefär 550 personer livmoderhalscancer. Medelåldern av de som insjuknat i livmoderhalscancer är cirka 55 år. En fjärdedel av de som drabbas är yngre än 40 år.
– Väldigt få dör av livmoderhalscancer i Sverige. Det är tack vare regelbundna undersökningar, säger Elisabeth Rosén, läkare på Kry specialiserad inom gynekologi och obstetrik.
Varför ska jag göra en screening med HPV-test?
Du blir kallad till en gynekologisk undersökning för att undersöka förekomst av HPV-viruset. Om HPV upptäcks görs en undersökning av cellernas utseende för att upptäcka eventuella cellförändringar i livmoderhalsen.
HPV står för Humant papillomvirus och är ett sexuellt överförbart virus som är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer. HPV är en virusstam som finns i över 200 olika typer. Stammarna HPV 16 och HPV 18 har en högre risk att utvecklas till livmoderhalscancer.
När blir jag kallad till screening med HPV-test?
– Alla med en livmoder blir kallade till en gynekologisk undersökning vart tredje år från och med 23 års ålder. Vid 50 års ålder höjs intervallet till sju år, säger Elisabeth.
Vid 40 års ålder görs en engångskontroll för cellförändringar och sedan fortsätter HPV-testerna.
Jag tycker det är jobbigt med gynekologiska undersökningar, vad ska jag göra?
Trots bevis på att regelbundna undersökningar är ett effektivt sätt att upptäcka HPV-viruset är det många som undviker att gå på grund av att de känner sig generade eller oroliga.
– Ungefär 80 procent går på undersökningen när de blir kallade. Av de cirka 20 procent som inte deltar i screeningen uppger majoriteten att de är rädda eller tycker att det är obekvämt, säger Elisabeth och tillägger att det kan bero på dåliga erfarenheter, sexuella övergrepp eller religiösa skäl.
– Om du känner dig nervös inför att klä av dig, är det en bra idé att bära en vid kjol eftersom du inte behöver ta av den helt för undersökningen, säger Rhianna McClymont, läkare på Kry i England.
Vissa regioner i Sverige erbjuder hemtest som alternativ till screening. Studier visar att självtest är lika specifika och sensitiva som en undersökning av vårdpersonal.
Hur går undersökningen till?
Gynekologen eller sjuksköterskan som utför cellprovet förklarar exakt vad som händer redan när du kommer dit och svarar på eventuella frågor som du kan ha innan provet.
- Du får ta av dig kläderna på underkroppen och sedan sätta dig i en gynstol.
- Du kan täcka underkroppen med en klinisk duk om du vill, och du kan även ha med dig en anhörig i rummet om det skulle behövas.
- Du måste ligga på rygg med knäna isär.
- Barnmorskan för in ett insmort spekulum i slidan för att kunna se livmoderhalsen ordentligt.
- Sedan används en liten ”pinne” för att fånga upp några celler från livmoderhalsen. De läggs i en liten behållare som sedan skickas till laboratoriet för analys.
- Själva undersökningen tar vanligtvis bara några minuter.
Det är okej att göra en screening om du har mens. Det finns ingen risk att genomföra en undersökning när du är gravid.
Gör det ont eller känns det obekvämt?
– De flesta känner ingenting under undersökningen, vissa kan dock uppleva ett milt obehag, säger Rhianna. Du kan berätta för vårdpersonalen att du känner dig nervös och att du vill ta det långsamt framåt.
– Det kan hända att du får en liten blödning efter undersökningen men den avtar oftast direkt. Det kan dock vara bra att använda trosskydd några timmar efteråt, säger Elisabeth.
Vad händer efter screeningen?
Beroende på vad resultatet visar följer olika typer av procedurer.
Om du inte har HPV eller cellförändringar:
Ingen vidare undersökning behövs. Du blir kallad när det är dags för nästa test.
Om du har HPV men inga cellförändringar:
Det är relativt vanligt att provet visar förekomst av HPV och vanligtvis läker viruset av sig själv. Beroende på vilken typ av HPV som upptäcks kan extra undersökningar behövas.
Om du har HPV 16 eller HPV 18:
Du blir kallad för ett nytt prov efter 18 månader.
Om du har en annan typ av HPV:
Ingen vidare undersökning behövs. Du blir kallad när det är dags för nästa test.
Om du har HPV och cellförändringar:
Du blir kallad till en ny undersökning för att ta reda på om du behöver behandling. Beroende på vilken grad av cellförändringar du har, lätta eller höggradiga, kan behandling behövas.
Om du har lätta cellförändringar:
De läker ofta av sig själv men behöver kontrolleras regelbundet.
Om du har höggradiga cellförändringar:
Bör tas bort med en enkel operation.
Är du under 25 år kan endel höggradiga cellförändringar läka av sig själv utan behandling. Detta kontrolleras regelbundet.
– Kom ihåg att cellförändringar inte är cancer, försäkrar Elisabeth.
Hur behandlas cellförändringar?
Höggradiga cellförändringar brukar tas bort via en kirurgisk operation som kallas konisering, eller excisionsbehandling, innan livmoderhalscancer utvecklas.
Gynekologen använder en elektrisk kniv och avlägsnar det aktuella området av livmodertappen. Under samma ingrepp görs ofta en liten skrapning av livmoderhalsen och vävnaden skickas därefter på analys.
- Ingreppet tar cirka 20 minuter.
- Ingreppet sker vanligtvis med lokalbedövning, men i vissa fall med narkos.
- Du kan åka hem så fort du mår bra igen.
- Om du har blivit sövd kan du behöva stanna några timmar för observation.
Det är bra om du kan ta med dig sällskap som kan följa dig hem, och även stanna med dig de första timmarna efter ingreppet.
