Så fungerar ditt immunförsvar
När immunförsvaret känner av ovälkomna inkräktare i kroppen, som ett virus eller en bakterie, producerar kroppen cytokiner vars uppgift är att bekämpa inkräktaren. Cytokiner är små proteiner som skickar signaler till cellerna att agera mot viruset eller bakterien.
När kroppen angriper till exempel ett virus ökar blodflödet och blodkärlen läcker vätska till omgivande vävnad. Det leder till svullnad som är avsedd att fånga in främmande substanser och förhindra att de kommer i kontakt med frisk vävnad. Allt detta är en del av kroppens inbyggda läkningsprocess. Denna läkningsprocess kan också öka produktionen av T-celler i kroppen. Läs mer om T-celler här.
På kort sikt skyddar dessa aktiviteter kroppen och ser till att den läker och blir frisk. Men på lång sikt är det inte hållbart. Vårt immunförsvar är utformat för att bromsa läkningsprocessen när kroppen har bekämpat till exempel ett virus och du är på bättringsvägen. Om det här inte sker fortsätter immunförsvaret att skicka ut cytokiner – men istället för att skydda kroppen så skadas den.
Cytokinstorm – ett immunförsvar utan broms
Reaktioner som astma och hösnuva eller tillstånd som reumatism, multipel skleros (MS) och psoriasis är exempel på när kroppen utlöser ett immunförsvar när den inte borde göra det. Det finns inget virus eller bakterie att angripa, så kroppen skadar frisk vävnad i stället. Fenomenet kan även drabba vissa covid-19-patienter och det kallas cytokinstorm.
De här antiinflammatoriska cytokinerna orsakar istället mer inflammation och leder till att vissa cytokiner frisätts okontrollerat i kroppen. Som ett resultat öppnar sig blodkärlen alltför mycket, blodtrycket och syrenivåerna i kroppen sjunker. Blodproppar bildas och minskar ytterligare blodflödet till vitala organ. När organen börjar svikta kan patienten hamna i chock och riskera permanent skada – eller i värsta fall avlida.
Upptäckt av cytokinstormar räddar liv
Cytokinstormar ökar risken att bli allvarligt sjuk i covid-19 och både virusforskare och läkare tror att det är en orsak till de flesta dödsfallen. Det nya coronaviruset är fortfarande relativt okänt och mer studier behövs, men den ökade kunskapen om cytokinstormar räddar redan liv och förbättrar prognosen för många patienter.
Till exempel kan ökade nivåer av vissa inflammatoriska biomarkörer vara tecken på en cytikonstorm. Biomarkörer är substanser i kroppen som mäts via till exempel ett blodprov och kan visa om något inte står rätt till. Genom att leta efter dessa markörer kan läkare identifiera vilka patienter som är mest utsatta och behandla dem innan cytokinstormen blåser upp.
Fortsatt forskning är oerhört viktigt för att klargöra vilka åtgärder som behövs mot covid-19 – och när immunförsvaret måste bromsas för att inte tappa kontrollen och skada kroppen.
