Fetma och risk för covid-19
Hälften av Sveriges vuxna befolkning lider av övervikt eller fetma. Till övervikt räknas individer med ett BMI på 25 eller mer och ett BMI på 30 eller mer klassas som fetma. Här kan du räkna ut ditt BMI.
Ett högt BMI är en stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, muskel- och skelettsjukdomar och vissa cancerformer. Men nu visar ny forskning att även övervikt innebär en större risk för komplikationer om du drabbas av covid-19 – och risken ökar ju högre BMI du har.
Det finns ett antal anledningar till att fetma kan öka risken för att drabbas svårare av covid-19. Det kan bland annat bero på risken för ökad inflammation i kroppen, högre tryck på lungorna på grund av en större buk, sämre kondition, hjärtkärlbesvär och metabola problem, till exempel diabetes typ 2.
Näring, kost och immunförsvaret
Vårt immunförsvar skyddar oss från, och hjälper oss att bekämpa, olika bakterier, svampar och virus. Både D-vitamin och C-vitamin är enligt vissa forskare viktiga för att upprätthålla ett bra immunförsvar.
Ditt immunförsvar är aktivt hela tiden, men aktiviteten stiger om du får en infektion. När vi blir äldre försvagas vårt immunförsvar och därför blir äldre människor mer mottagliga för virusinfektioner, som coronaviruset.
Det finns inte några kontrollerade studier som tyder på att särskilda kosttillskott skulle hjälpa vid covid-19. Dock går åsikterna isär kring nödvändigheten att ta vitaminer som tillskott eller om det räcker med en näringsrik och allsidig kost. Det behövs helt enkelt fler studier om olika vitaminer och mineraler och deras betydelse för covid-19.
Så påverkar tarmbakterier infektioner
I dina tarmar finns miljontals organismer som bakterier, jäst, svampar och virus – de kallas ditt mikrobiom. Dessa organismer verkar för kroppens ämnesomsättning, näringsupptag och immunsystem. Det är alltså viktigt att ditt mikrobiom är friskt för att hålla skadliga mikroorganismer under kontroll.
Faktorer som dålig kost, för mycket socker och antibiotika kan göra att de nyttiga bakterierna i tarmen försvinner och detta kan påverka din allmänna hälsa.
Mikrobiomet i tarmarna kan ha en koppling till covid-19 och hur pass allvarlig sjukdomsbilden blir. Om det exempelvis inte finns tillräckligt med goda bakterier i tarmen kan det bli svårare att bekämpa viruset.
Ett hälsosamt mikrobiom kan ha en inverkan på virussmitta och sjukdomsförloppet genom att hjälpa till att minska inflammation i kroppen. En annan teori är att vissa typer av goda bakterier kan hindra virusets förmåga att skada cellerna via tarmarna.
Har du frågor om coronavaccin?
Här har vi samlat den senaste informationen.
Referenser och ytterligare läsning
Vi tycker att följande artiklar och studier är intressanta och innehåller användbar information – förhoppningsvis gör du det med.
Aman, F., & Masood, S. (2020). How Nutrition can help to fight against COVID-19 Pandemic. Pakistan journal of medical sciences, 36(COVID19-S4), S121–S123. https://doi.org/10.12669/pjms.36.COVID19-S4.2776
Frühbeck, G., Baker, J. L., Busetto, L., Dicker, D., Goossens, G. H., Halford, J., Handjieva-Darlenska, T., Hassapidou, M., Holm, J. C., Lehtinen-Jacks, S., Mullerova, D., O'Malley, G., Sagen, J. V., Rutter, H., Salas, X. R., Woodward, E., Yumuk, V., & Farpour-Lambert, N. J. (2020). European Association for the Study of Obesity Position Statement on the Global COVID-19 Pandemic. Obesity facts, 13(2), 292–296. https://doi.org/10.1159/000508082
Popkin, B. M., Du, S., Green, W. D., Beck, M. A., Algaith, T., Herbst, C. H., Alsukait, R. F., Alluhidan, M., Alazemi, N., & Shekar, M. (2020). Individuals with obesity and COVID-19: A global perspective on the epidemiology and biological relationships. Obesity reviews : an official journal of the International Association for the Study of Obesity, 21(11), e13128. https://doi.org/10.1111/obr.13128
Huang, Y., Lu, Y., Huang, Y. M., Wang, M., Ling, W., Sui, Y., & Zhao, H. L. (2020). Obesity in patients with COVID-19: a systematic review and meta-analysis. Metabolism: clinical and experimental, 113, 154378. https://doi.org/10.1016/j.metabol.2020.154378
Bold, J., Harris, M., Fellows, L., & Chouchane, M. (2020). Nutrition, the digestive system and immunity in COVID-19 infection. Gastroenterology and hepatology from bed to bench, 13(4), 331–340.
Calder P. C. (2020). Nutrition, immunity and COVID-19. BMJ nutrition, prevention & health, 3(1), 74–92. https://doi.org/10.1136/bmjnph-2020-000085
Walton, G. E., Gibson, G. R., & Hunter, K. A. (2020). Mechanisms linking the human gut microbiome to prophylactic and treatment strategies for COVID-19. The British journal of nutrition, 1–9. Advance online publication. https://doi.org/10.1017/S0007114520003980
Entrenas Castillo, M., Entrenas Costa, L. M., Vaquero Barrios, J. M., Alcalá Díaz, J. F., López Miranda, J., Bouillon, R., & Quesada Gomez, J. M. (2020). "Effect of calcifediol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study". The Journal of steroid biochemistry and molecular biology, 203, 105751. https://doi.org/10.1016/j.jsbmb.2020.105751
